Vilken är den viktigaste frågan för läkarkåren?
Riksdagspartierna ger sina svar på frågan om vad de anser viktigast inför valåret 2026.
Vänsterpartiet:
Karin Rågsjö (V), sjukvårdspolitisk talesperson.
»Säkra sjukvårdens ekonomi långsiktigt genom indexerade statsbidrag. De senaste tio åren har hälso- och sjukvårdens kostnader ökat med i genomsnitt 1,8 procent per år. Bidragen måste räknas upp varje år. Regionerna måste få framförhållning och lugn i sitt arbete. Pengarna ska gå till fler vårdplatser, bättre arbetsvillkor och en utbyggd primärvård i hela landet.«
Miljöpartiet:
Nils Seye Larsen (MP), sjukvårdspolitisk talesperon.
»Vi måste få bukt med underfinansieringen av sjukvården och regeringens ryckiga, kortsiktiga, detaljstyrda och prestationsbaserade medel med begränsad effekt. Vi måste ge långsiktigt hållbara förutsättningar för omställningen mot en god och nära vård med primärvården som nav och minska den administrativa belastningen främst på primärvårdsläkare. Vi måste också avskaffa den lagstadgade etableringsfriheten inom primärvården och komma till rätta med nätläkarbolagens utnyttjande av vårdens resurser på ett sätt som står i strid med principen om vård efter behov.
Socialdemokraterna:
Fredrik Lundh Sammeli (S), socialpolitisk talesperson.
»En fungerande primärvård är ett av våra viktigaste mål. Vi arbetar för att stärka primärvården med målet om 1 100 patienter per läkare och en fast läkarkontakt, så att den kan vara den trygga bas som medborgarna behöver. Det stärker kontinuiteten, möjliggör arbete i team, minskar trycket på akutsjukhusen och bidrar till en bättre och mer hållbar arbetsmiljö för läkare i hela vårdkedjan.«
Centerpartiet:
Christofer Bergenblock (C), talesperson för hälso- och sjukvård samt omsorgs- och funktionshinderspolitik.
»Kompetensförsörjningen inom sjukvården är en av de viktigaste frågorna framöver, inte minst inom primärvården. Och framför allt på landsbygden. Det behövs nya utbildningsplatser i grundutbildning för läkare och sjuksköterskor, men också en kraftfull satsning på ST-läkarplatser i hela landet. Dessutom behöver vi ta till vara den arbetskraft vi har och stoppa de pågående kompetensutvisningarna.«
Liberalerna:
Lina Nordquist (L), sjukvårdspolitisk talesperson.
»Jag vill att läkare får mer tid att vara just läkare. Ingen ska drunkna i kringjobb, bökig it eller administrativa arbetsuppgifter, det är varken bra för arbetsmiljön eller patienterna. Läkares arbetstid ska kunna ägnas åt patientmöten, åt forskning och utveckling och åt garanterad fortbildning hela yrkeslivet.«
Moderaterna:
Noria Manouchi (M), gruppledare i socialutskottet.
»I dag går alldeles för mycket av våra läkares tid åt till byråkrati och administration – tid som skulle kunna läggas på patienten. Moderaterna vill att minst 80 procent av arbetstiden ska gå till kärnuppgifterna. Frågan om sjukvårdens digitala infrastruktur har en egen punkt i Tidöavtalet. Utöver historiskt stora satsningar, och tillsättandet av en nationell samordnare, bedriver vi också viktigt lagstiftningsarbete för att undanröja hinder för effektiv datadelning. Detta arbete vill vi fortsätta under nästa mandatperiod. Läkare ska få vara läkare.«
Kristdemokraterna:
Elisabet Lann (KD), sjukvårdsminister.
»Det är svårt att peka ut en fråga som löser allt för alla olika läkargrupper. Men på primärvårdssidan är ett rimligt antal patienter per läkare otroligt viktigt. Över lag är det också viktigt att frigöra patienttid, få bort mycket administration och teknikstrul – sådant som stjäl tid och energi i vardagen. Läkarna behöver också vara tillräckligt många.«
Sverigedemokraterna:
Jessica Stegrud (SD), socialpolitisk talesperson.
»Ska man lyfta fram en enskild fråga så är det vårdens finansiering i en verklighet där vårdbehoven sannolikt kommer att fortsätta att öka. Det handlar inte minst om prioriteringar, både i statens och regionernas budgetar. Vi kommer att behöva vända på alla stenar.«
