Vill få Borreliavaccin godkänt – trots brister i studie
Har vi ett Borreliavaccin på plats redan nästa vinter? Det påstår forskaren Johan Sanmartin Berglund. Men den kliniska studien, som nu ligger till grund för ansökan till FDA, misslyckades på en inte helt oviktig punkt.
Ett vaccin mot Borrelia kan vara här redan nästa vinter. Det har den svenska forskaren Johan Sanmartin Berglund, professor vid Blekinge tekniska högskola, sagt till flera svenska medier. Han är ansvarig för den svenska delen av fas 3-studierna från läkemedelsbolagen Pfizer och Valneva och är med och författar den vetenskapliga artikeln, som beräknas vara färdigskriven om några månader. Nyligen lämnade också läkemedelsbolagen in en ansökan till den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA om att få tillverka och sälja sitt gemensamma Borreliavaccin.
– Ansökan är inlämnad. Det är väl troligt att vaccinet blir godkänt. En månad efter den fjärde vaccindosen var de bekräftade Borreliafallen drygt 70 procent lägre i vaccingruppen jämfört med placebogruppen. Men analyserna där man tittar på skyddseffekten för olika åldrar har vi inte svar på än, säger Johan Sanmartin Berglund till Läkartidningen.
Vaccinkandidaten PF-07307405, tidigare kallad VLA15, är ett så kallat multivalent vaccin och riktar sig mot sex olika varianter av den fästingburna Borreliabakterien.
Fas 3-studierna har involverat omkring 9 000 barn och vuxna från flera länder, däribland omkring tusen svenskar som bor i områden med hög förekomst av Borrelia. Deltagarna randomiserades till två grupper, där de antingen fick vaccinet eller placebodoser vid fyra tillfällen – den fjärde påfyllnadsdosen gavs året efter första dosen, kort inpå fästingsäsongen.
Ingen av studiedeltagarna ska ännu ha fått reda på om de tillhört gruppen som fått det verksamma ämnet eller placebo.
– Vi har fått besked att vi ska avblinda före sommaren, säger Johan Sanmartin Berglund.
Vaccinet har varit på gång länge. I USA upptäcktes för några år sedan så allvarliga kvalitetsbrister i vissa vaccinationsverksamheter att flera tusen studiedeltagare fick strykas, vilket gjorde att hela proceduren försenades kraftigt, då man var tvungen att rekrytera nya deltagare.
Den ena fas 3-studien misslyckades dock på en inte helt oviktig punkt: man lyckades inte uppnå statistisk signifikans på det mått som man på förhand bestämt var det primära och viktigaste för att mäta effekten av vaccinet.
Vad betyder det att det primära effektmåttet inte var statistiskt signifikant?
– Det här har att göra med att konfidensintervallet är ganska stort, och det beror på att det var ett lågt antal Borreliafall under de säsonger som vi har observerat, berättar Johan Sanmartin Berglund.
Även om skyddseffekten uppges ligga på i genomsnitt 70 procent i bägge studier, är det bara i en av två studier som man kan säga med säkerhet att skyddet åtminstone är minst 20 procent.
Så vad betyder det här för godkännandeprocessen? Läkartidningen har bett en handfull vaccinforskare om hjälp för att reda ut det här – kan eller bör en vaccinkandidat godkännas även om resultatet inte är statistiskt signifikant i de studier som föregår ansökan? Ingen har känt sig manad att svara på frågan.
Läkartidningen har också ställt samma fråga till Charlotta Bergquist, senior expert på Läkemedelsverket.
Brukar vacciner bli godkända ändå?
»Det finns inget absolut svar på frågan, men då krävs i allmänhet andra stödjande data som är övertygande, och ett stort medicinskt behov«, svarar hon per mejl.
Hur står sig effektmåttet, drygt 70 procent, jämfört med andra godkända vacciner?
»Det finns vacciner med högre och lägre skyddseffekt godkända, det beror också på vad man kan förväntas uppnå och hur vanlig och svår sjukdomen är och bedöms från fall till fall. Det är många faktorer som vägs in i ett godkännande. Vi brukar använda begrepp som ‘totality of evidence’. När det finns olika studier och olika mätvärden brukar vi vilja se konsekventa resultat. Man tittar också både på punktestimatet, runt 70 procent, och hur stor osäkerheten är, konfidensintervallet.«
Har vacciner blivit godkända förr av FDA, trots att man inte har uppnått statistisk signifikans?
»Det kan jag tyvärr inte svara på, har inga exempel i tydligt minne.«
Om Borreliavaccinet blir godkänt i USA, kan man då anta att det blir godkänt i EU senare?
»Vi gör en helt oberoende granskning inom EU. Många gånger har vi kommit till samma slutsats som FDA, men inte alltid. Det beror också på om företaget väljer att ansöka om godkännande i EU.«
