Wigzell slår ifrån sig kritiken: »Gissléns påstående stämmer inte«

Beskedet att statsepidemiologen Magnus Gisslén slutar har fått många att höja på ögonbrynen – inte minst på grund av den svidande kritik som professorn och infektionsläkaren riktar mot Folkhälsomyndigheten. I en video i sociala medier beskriver Magnus Gisslén hur han tappat förtroendet för myndigheten, då den under de senaste åren dränerats på medicinsk kompetens. Exempelvis finns inte längre en enda läkare eller person med djupare medicinsk kompetens i myndighetens ledningsgrupp, enligt Magnus Gisslén. Han uttrycker också oro över bristande beredskap inför kommande pandemier.

Gisslén slutar – riktar frän kritik mot Folkhälsomyndigheten

Nyheter

Uttalandet har redan gett politiska ringar på vattnet. Under tisdagsmorgonen kallade socialminister Jakob Forssmed (KD) till sig Folkhälsomyndighetens generaldirektör Olivia Wigzell och påtalade vikten av att både tillvarata medicinsk kompetens och att som myndighet ha ett högt förtroende, skriver ministern i en kommentar till Sveriges Radio Ekot. Samtidigt kallas socialministern i sin tur till riksdagens socialutskott för att svara på hur Sveriges pandemiberedskap ser ut, efter ett krav från Centerpartiet. Christofer Bergenblock, ledamot för Centerpartiet, påpekar i en intervju med TT att det är Jakob Forssmeds ansvar att myndigheten klarar sitt uppdrag.

Läkartidningen har sökt både Magnus Gisslén, Jakob Forssmed och Olivia Wigzell. Folkhälsomyndigheten hälsar på tisdagseftermiddagen att man tackar nej till intervjuer. Olivia Wigzell och flera andra chefer på Folkhälsomyndigheten slår dock ifrån sig kritiken på DN Debatt. De skriver att Magnus Gissléns påstående att myndigheten saknar tillräcklig kompetens är felaktigt. »Myndigheten bärs av en organisation med hög kompetens, inte minst medicinskt, och förmåga att hantera smittskyddsfrågor och övriga frågor inom myndighetens viktiga uppdrag. Vid en ny pandemi står vi bättre rustade än vi gjorde för fem år sedan, med våra lärdomar från covid-19-pandemin i ryggen.«

I sociala medier har beskedet om Magnus Gissléns avgång kommenterats friskt.

En av de som berömmer statsepidemiologen för modet att våga gå ut och kritisera Folkhälsomyndigheten är Magnus Isacson, tidigare ordförande för Sfam, Svensk förening för allmänmedicin.

– Det som jag tolkar som det centrala i Magnus Gissléns inlägg är bristen på medicinsk kompetens i ledande befattningar. Det tycker jag är ett generellt problem inom sjukvården och medicinska myndigheter. För ledande befattningar anses det viktigast att ha chefserfarenhet. Den medicinska kompetensen spelar inte så stor roll, säger han till Läkartidningen.

Ofta resonerar myndigheterna som så att medicinsk kompetens kan plockas in via rådgivare eller liknande, menar Magnus Isacson.

– Det är helt bakvänt. Det finns en vits med att som ledare och chef kunna se komplexa medicinska samband. Man måste förstås ha chefsegenskaper också, men jag tycker verkligen att man undervärderar den medicinska kompetensen.

Magnus Isacson hoppas att Magnus Gissléns avgång ska leda till debatt, men han hyser inget större hopp om förändring.

– Det här problemet har påtalats många gånger genom åren, även om det kanske inte har gjorts så här tydligt förut. Men ändå har utvecklingen gått i motsatt riktning. Det är alltmer sällan personer med medicinsk kompetens på ledande positioner.

Även Hanna Kataoka, ordförande för läkarföreningen på Sahlgrenska universitetssjukhuset, stämmer in i kritiken:

– Gisslén har pekat ut ett väldigt allvarligt problem som egentligen går långt utanför Folkhälsomyndighetens gränser. Det har skett en skadlig maktförskjutning inom sjukvården där expertis och vetenskap får mindre plats. Vi ser det på vartenda sjukhus, vårdcentral eller sjukvårdsrelaterad myndighet, säger hon och fortsätter:

– Man fråntar statsepidemiologen chefskapet och försäkrar att man har medicinsk kompetens på myndigheten. Det räcker inte. Kompetens måste vara förenat med beslutsmandat.

Hanna Kataoka tycker dock att det är positivt att regeringen agerar och har förhoppningar om att det kan leda till förändring.

– Det känns betryggande att man reagerar. Det här är en fråga som vi inom SLF och läkarföreningen drivit väldigt länge. Jag ser fram mot en tydligare reglering kring hur läkares kompetens ska tas till vara i ledningsfunktioner, till exempel i regleringsbrev till myndigheter och genom en uppdatering av hälso- och sjukvårdslagen med krav på att verksamhetschefen ska vara läkare.

Malin Bengnér, Smittskyddsläkarföreningens ordförande, har också följt diskussionen.

– Det är tråkigt att Magnus Gisslén lämnar. Han har varit uppskattad både för sin stora kliniska erfarenhet och för sin gedigna vetenskapliga kompetens. Han har varit en värdefull person på den positionen.

Hon har ingen insyn i vad som utspelat sig internt på Folkhälsomyndigheten och kan därför inte värdera alla delar i Magnus Gissléns kritik, säger hon.

– Men jag delar åsikten att det är väldigt viktigt med medicinsk kompetens även i ledningen. Om det han säger stämmer är det allvarligt.