Nytt larm på Akademiskas akutpsykiatri efter år av påtryckningar och incidenter

De senaste åren har flera läkare inom akutpsykiatrin på Akademiska sjukhuset misshandlats av patienter, vilket Läkartidningen skrivit om. I samband med händelserna har medarbetarna upplevt att avdelningens larmsystem inte fungerat som det ska.

År 2023 ställde skyddsombud krav på nya, effektivare larm. Arbetsgivarens besked var att larmet i stället skulle uppdateras, men även vid nästa incident som inträffade året efter krånglade larmen – trots uppdateringar.

Arbetsmiljöverket kopplades in, och efter flera inspektioner ställde verket i somras krav på Akademiska sjukhuset. Senast den 30 november skulle den psykiatriska kliniken ha en larmutrustning som den säkerställt fungerade – annars riskerade kliniken 800 000 kronor i vite.

I början av juni skrev Tea Sundsten, verksamhetschef för psykiatrin på Akademiska sjukhuset, i ett mejl till Läkartidningen att man nu arbetade för att snarast få till nya och bättre larm.

Men innan detta hann ske inträffade ytterligare en allvarlig incident. En patient tog sig in i avdelningens kök, fick tag i en kniv och började skada sig själv. I köket befann sig även ett måltidsbiträde som blev vittne till händelsen. I tillbudsanmälan till Arbetsmiljöverket skriver sjukhuset att medarbetarna upplevt att larmet återigen krånglat.

Då fick Thomas Haapaniemi, huvudskyddsombud för läkarna på Akademiska sjukhuset, nog.

– Jag satte skyddsstopp för att bedriva akutpsykiatri på sjukhuset om inte ordningsvakt fanns på plats i psykiatrins hus, till dess att larmens funktionalitet testats ordentligt. Jag tyckte att det var ett rimligt krav att ställa. Det var en ohållbar situation, säger han.

Veckan därefter testades larmet.

– Testen visade att larmet funkade jättebra – när den som tryckte stod på några meters avstånd från sändaren, riktad ditåt med fri sikt. Men om det fanns något i vägen, som en kropp eller alltför mycket betongvägg, så gick larmet inte igenom. Det funkade inte heller om larmet låg i byxfickan, visade det sig, säger Thomas Haapaniemi.

Efter det rasslade det till. På sitt möte i slutet av juni beviljade sjukhusstyrelsen anslag på drygt 19 miljoner kronor till ett nytt larm.

– Det fick prioritet. Vi har länge försökt få till ett annat larm, men det har varit väldigt trögt eftersom besluten fattas högre upp, på en helt annan nivå, säger Sara Sylvén, specialistläkare och biträdande verksamhetschef för akutpsykiatrin.

Hela hösten har det arbetats intensivt för att få larmet på plats, berättar hon. Nyligen, i slutet av november, kunde det äntligen sluttestas.

– Det känns otroligt skönt. Man ska inte behöva vara rädd på jobbet, det är jätteviktigt för mig.

Hon beskriver hur man har sett en ökning av antalet incidenter inom sjukhusets akutpsykiatri de senaste åren.

– Det har eskalerat. Vi ser att det är knepigt i hela samhället just nu, och det märks väldigt väl i vår verksamhet. I dag har 70 procent av våra medarbetare utsatts för hot och 50 procent har utsatts för våld. Det är väldigt höga siffror, säger Sara Sylvén.

Bara under tiden som arbetet med larmet pågick inträffade flera våldsamma händelser. I juli slog en patient sönder en stor del av avdelningens sluss och larmbåge, och i slutet av augusti inträffade två olika incidenter.

Vid en av dem sparkades två medarbetare av en aggressiv patient som lyckats ta sig in i avdelningens sluss. Den händelsen belyste vikten av mer utbildning, enligt Thomas Haapaniemi.

– Där gick larmet och folk kom springande, men en del var nya på stället och visste inte vad de skulle göra utan blev stående. Det blev ett viktigt incitament till att sätta fart med mer utbildning, säger han.

I efterspelet till de tidigare incidenterna ställde Arbetsmiljöverket krav på sjukhuset att säkerställa att medarbetare fick utbildning och övning i larm och säkerhetsrutiner. En del i det arbetet blev att hitta en psykiatrispecifik säkerhetsutbildning, i stället för den mer allmänna som används på resten av sjukhuet, säger Thomas Haapaniemi.

– Den är otillräcklig för psykiatrins behov, så vi tycker att det är bättre att man tar fram en bra utbildning. Där är man inte i mål, men har kommit en bra bit på väg.

Sara Sylvén berättar att den utbildning som är på gång är just anpassad för psykiatrin. Upplägget är att sjukhuset skickar medarbetare på en längre utbildning och att dessa sedan blir instruktörer åt kollegorna.

– Vi började lite smått redan i våras. Tanken är att all fast personal, 800 personer, inom psykiatrin på Akademiska ska få utbildningen. Det är jättebra att alla får samma, så att vi vet att vi gör likadant överallt. Sedan ska utbildningen upprepas vare år.

För några år sedan drabbades Sara Sylvén själv. År 2023 misshandlades hon allvarligt av en patient och fick bland annat stora delar av sitt hår bortslitet vid attacken.

– Min största oro är att det ska hända mina kollegor något allvarligt. För mig är det också viktigt att komma ihåg att de flesta patienter, 99,9 procent, är superbra och snälla, och så finns det vissa jättesjuka som gör saker de aldrig annars hade gjort. Och om ingen vill arbeta här skulle det bli ännu värre.

Utbildningarna och det nya larmet är en bra bit på vägen mot en säkrare arbetsmiljö, men en del kvarstår. Till exempel har resten av psykiatrin på Akademiska ännu inte fått det nya larmet. Sara Sylvén hoppas att även det arbetet ska gå snabbt.

– Våra jourläkare rör sig i hela huset, och i dagsläget behöver de behöver ha dubbla larmknappar. Då gäller det att trycka på rätt knapp i situationen. Man måste kunna arbeta här och känna sig trygg.

Ett önskemål är att akutpsykiatrin ska få en egen ordningsvakt som kan verksamheten i stället för att, som i dag, dela på de två vakter som Akademiska sjukhuset förfogar över, säger Sara Sylvén.

– Det är en fråga om pengar, så klart. Men vi fortsätter att lyfta frågan.

Uppdatering, 3 december: Arbetsmiljöverket har nu avslutat tillsynen mot Akademiska sjukhuset med hänvisning till att larm och utbildning är på plats eller under arbete.