Läkaresällskapet instämmer – med vissa tillägg
Thomas Flodin har i sitt svar till Göran Bodegård utgått från Läkarförbundets etiska regler. Från Svenska Läkaresällskapet vill vi instämma i Flodins svar men också tillägga några punkter.
I arbetet med apatiska flyktingbarn har de yrkesetiska frågorna ofta kommit att ställas på sin spets. Vi vill erinra om Genèvedeklarationen från Världsläkarorganisationen (WMA) som formulerar läkarens roll på följande sätt: »The health of my patient will be my first consideration« och »I will not use my medical knowledge to violate human rights and civil liberties, even under threat«.
Detta betyder att läkaren i sitt arbete alltid ska respektera mänskliga rättigheter. Om det uppstår en konflikt mellan dessa och samhällets krav, ska läkaren värna patientens rätt till liv, hälsa och värdighet.
En situation där samhällets praktik kan komma i strid med läkarkårens yrkesetiska regler är i samband med avvisning av ett apatiskt flyktingbarn. Av Lissabondeklarationen från WMA framgår att »Patienten har rätt till en kontinuitet i vården … Så länge fortsatt medicinsk vård är motiverad, får läkaren ej avbryta en behandling utan att ge patienten rimlig hjälp och erforderliga möjligheter att ordna vård på annat sätt«.
Vår tolkning av denna regel är att en läkare inte får medverka till en avvisning av ett sjukt barn utan att personligen försäkra sig om en fortsatt vård i hemlandet. Det är inte tillräckligt med allmänna uppgifter om att sådan vård finns tillgänglig i det aktuella landet.
Etikdelegationen delar uppfattningen om att ett intyg om »transportabilitet« förutsätter en bedömning av det vårdsammanhang i vilket barnet befinner sig inklusive en försäkran om att kontinuitet i vården är etablerad. Att endast intyga att barnet klarar en transport motsvarar därmed inte, enligt delegationens mening, professionens yrkesetiska riktlinjer.
Slutligen vill vi erinra om FN:s barnkonvention som stadgar: »Vid alla åtgärder som rör barn… skall barnets bästa komma i främsta rummet« (artikel 3).
