Fyra förslag för primärvården utifrån lärdomar av pandemin
Lag om listning på allmänläkare, en nationell allmänmedicinsk forskningsfond och fortbildningstid, medicinskt ansvarig läkare i kommunal vård och allmänläkare involverade i styrningen av sjukvården. Detta bör genomföras snarast om vi ska dra några lärdomar av pandemin, anser Magnus Isacson, ordförande i Svensk förening för allmänmedicin.(1 kommentar)
Slutreplik: Kräv att FRAX-algoritmerna publiceras öppet!
I en slutreplik uppmanar Olle Svensson Läkemedelsverkets generaldirektör Catarina Andersson Forsman att kräva att FRAX-algoritmerna publiceras. »Evidens kräver transparens: det är en trovärdighetsfråga för Läkemedelsverket«, skriver han.
Nytt läkarprogram – se över utbildning i långvarig smärta
För att tillgodose behovet av en bred ämneskunskap borde utformningen av det nya läkarprogrammet ses som ett ypperligt tillfälle att se över utbildningen i långvarig smärta vid alla lärosäten, skriver Linda Rankin och Britt-Marie Stålnacke.(1 kommentar)
Att medverka till självmord kan ge risk att dömas för brott
Läkaren Staffan Bergström har hjälpt en man sjuk i ALS att dö. Vad händer nu? Min bedömning är att åklagare kommer att väcka åtal om brott. Det är önskvärt. Vi behöver klargöra var den juridiska gränsen går under nuvarande lagstiftning, skriver Fredrik Leijerstam i ett debattinlägg.(28 kommentar)
10 väsentliga punkter för en bättre psykiatri
Bejaka att psykiatrin är en medicinsk specialitet. Psykiatern måste finnas både i den slutna och öppna psykiatriska vården. Psykiatrer bör vara chefer. Så lyder den första av Lennart Meyers tio punkter för en bättre psykiatri.(12 kommentar)
SLF bör ta ställning till principer för den nationellt styrda vården
Läkarförbundets ordförande Heidi Stensmyren vill ha ökad nationell styrning av hälso- och sjukvården. Det är bara att hålla med, skriver tre läkare i Medborgarnas coronakommission. Men undrar samtidigt vilka principer Läkarförbundet tycker den ska vila på, vilken sorts privata aktörer förbundet tycker ska få finnas i vården och vilka regelverk som ska omge dessa.(1 kommentar)
»Vårdskulden« – ett klatschigt ord som skyler verkligheten
Våra politiska ledare måste visa mod och upplysa oss om att skulden är bortom landets förmåga. Ärligheten varar längst, skriver Lars Breimer i en reflexion över vad »vårdskulden« kan innebära.
Biopsykosocial modell relevant vid långvariga covid-19-symtom
Nu fästs uppmärksamhet på en grupp patienter med lindrigare men långdragna sjukdomsförlopp efter en konstaterad eller förmodad covid-19-infektion. Sjukvårdens breda kompetens, bemötande med respekt och ett biopsykosocialt förhållningssätt ökar våra förutsättningar att hjälpa de drabbade, skriver David Gyll och Carl Sjöström.(6 kommentar)
Läkemedelsverket svarar: FRAX bara en del av bedömningen
Det påtalas i rekommendationen att metoden är otillräcklig som enda underlag för beslut om farmakologisk behandling och att en samlad klinisk bedömning alltid ska göras, skriver Läkemedelsverkets generaldirektör Catarina Andersson Forsman i en replik.(2 kommentar)
Läkemedelsverkets rekommendation håller inte måttet
Läkemedelsverket rekommenderar det webbaserade verktyget FRAX för att beräkna frakturrisk. FRAX har hemliga algoritmer till skillnad från andra verktyg. Det tar inte hänsyn till fallskador och har måttlig sensitivitet; frakturrisken kan bättre beräknas med befintlig journalinformation. Därför håller rekommendationen inte måttet, skriver Olle Svensson.
Det medicinska innehållet inom särskilt boende måste förbättras
Författarna till en rapport i Läkartidningen anger att två tredjedelar av covid-19-smittade i SÄBO överlever. Att en tredjedel avlider måste dock ses som mycket oroande siffror. Förutsättningarna för att smittan ska komma in i och spridas är pressad bemanning, hög andel personal utan tillsvidareanställning, sviktande rutiner och bristande samarbete mellan omsorg och sjukvård, skriver Lars L Gustafsson och medförfattare.(1 kommentar)
Inte enbart en slump att Västerbotten har få döda i covid-19
Västerbotten har under pandemin snarast haft en underdödlighet. Naturligtvis kan det bero på tur, och smittspridningen kan fortfarande ta fart, skriver Anders Johansson. Men han menar också att åtgärder inom tre områden har haft betydelse.(11 kommentar)
Post-covid-19-rehabiliteringen borde utvidgas och samordnas
Inrättande av ett nationellt rehabiliteringscentrum för post-covid-19-patienter och utvidgning av befintliga rehabiliteringsuppdrag för att nå alla drabbade är åtgärder som behövs, enligt Indre Bileviciute-Ljungar, docent i rehabiliteringsmedicin, och de båda ordförandena i Svensk förening för allmänmedicin respektive Svensk förening för rehabiliteringsmedicin. (5 kommentar)
Vi måste agera mot pandemin 2.0 – den psykiska ohälsan
Precis som när vi tar ett test för covid-19 borde vi förebygga psykisk ohälsa med hälsofrämjande åtgärder för att slippa spridning av denna andra pandemivåg, skriver Fredrica Larsson Lombard, ST-läkare i Lund.(1 kommentar)
Terapeutisk möjlighet om nikotinet skyddar rökare mot covid-19
Rökare är underrepresenterade bland dem som insjuknat i covid-19. Detta öppnar för möjligheten att i randomiserade studier undersöka nikotinets effekt som terapeutiskt läkemedel för att minska svåra symtom och dödlighet vid covid-19, skriver Marie Hagbom och Lennart Svensson.(5 kommentar)
Vård av covidsjuka äldre – så gjorde och gör vi på Tullhuset
Äldre patienter kan även i vanliga fall ha symtom som liknar dem vid covid-19. På Tullhuset har vi valt att dagligen ta objektiva parametrar, skapa mindre enheter för nyinkomna, införa kohortvård i 14 dagar samt förlänga tiden till smittfriförklaring/symtomfrihet, skriver Ann-Sofi Eriksson och Britt-Marie Hennerdal.(3 kommentar)
Spårning av smitta borde även omfatta ventilationssystem
Data talar alltmer för att coronavirus kan följa med luftströmmar som en finfördelad aerosol. Vissa åtgärder som varit framgångsrika för att minska luftburen smitta och infektionsrisken vid ledproteskirurgi borde kunna användas även för covid-19-pandemin, framför allt inom äldrevården, skriver Lars Lidgren(2 kommentar)
Tidiga riktlinjer vid venös trombos vid covid-19 behövdes
Vi håller med om att det finns ett stort behov av kunskap. Vi bedriver och deltar i flera studier avseende covid-19-relaterade koagulationsaspekter, och när resultat från de randomiserade studier som pågår internationellt publiceras blir de naturligtvis värdefulla för fortsatt uppdatering av våra riktlinjer. Det skriver författarna till ett inlägg apropå en tidigare debattartikel i Läkartidningen.
Slutreplik: Riskerna med diskprotes kan vara mycket allvarliga
Vi vidhåller att komplikationer relaterade till diskproteser kan vara förödande, och även om komplikationerna är sällsynta är metoden mycket sällan motiverad som behandling av kronisk ländryggssmärta, skriver författarna till denna slutreplik.(3 kommentar)
Stor andel patienter har överlevt covid-19-vård på svenska sjukhus
Socialstyrelsens sammanställning illustrerar den omfattande sjukdomsbörda och mortalitet som covid-19-pandemin åsamkat Sverige under våren 2020, men den visar också att 83 procent av patienterna överlevde vid vård på vanlig vårdavdelning respektive 73 procent efter vård på IVA. Det skriver Håkan Hanberger och medförfattare från bland annat Socialstyrelsen.