Sjukvårdspolitiker: Bakvänt att lägga ner husläkarjourerna
Primärvården är kroniskt underfinansierad, och att lägga ner husläkarjourerna är ett steg i fel riktning. Det skriver Jonas Lindberg (V), sjukvårdspolitisk talesperson i Region Stockholm.
Utan kontinuitet och samverkan faller sjukvården
Sverigedemokraterna vill att regionpolitiken ger primärvården ökad frihet att utforma sitt arbete med fokus på de sjukaste patienterna – inte på de korta vårdbesöken av annars friska patienter, skriver Gabriel Kroon, gruppledare för SD, Region Stockholm.(1 kommentar)
Förslag på studier kan förbättra användningen av antibiotika
Folkhälsomyndigheten har för andra gången frågat hälso- och sjukvården om kunskapsläget gällande antibiotika och sammanställt en lista på identifierade kunskapsluckor samt förslag på studier. Förhoppningen är att forskare ska inspireras av förslagen och genomföra studier inom de prioriterade områdena, skriver Charlotta Edlund och Gunilla Skoog Ståhlgren, Folkhälsomyndigheten.
Pandemin gör att sjukhusvården ger digital vård
– Många har pratat om digitala möten men inte kommit till skott förrän nu, sa då Ing-Marie Wieselgren, läkare och samordnare för psykisk hälsa på Sveriges Kommuner och regioner (SKR). I denna utgåva handlar det ännu en gång om digitalisering av vården, med fokus på sjukhusvården (se sdan 1132). Flera läkare intervjuas och konstaterar att […]
Ct-värden bör beaktas vid tolkning av PCR-resultat
Resultat av PCR-diagnostik vid misstänkt covid-19 har stora konsekvenser för individen, sjukvården och samhället i stort. Liksom för serologi är PCR-metodens specificitet av avgörande betydelse, skriver Magnus Lindh.(2 kommentar)
Primärvårdens viktiga roll för förståelsen av covid-19-sekvele
Att avfärda en patientberättelse på grund av brist på diagnostiska verktyg förminskar grovt primärvårdens potentiella bidrag till den bättre vetenskapliga förståelsen av covid-19-sekvele som vi så akut behöver, skriver Carl Savage.(7 kommentar)
Det krävs förändring för att klara vårdskulden
Vi läkare bör stå i centrum för hur uppgiftsglidningen ska ske och på alla fronter vara mer ledande i sjukvården.
Högpresterande snabbtest bör användas för initial screening
Högpresterande snabbtest bör användas för initial screening av coronaviruset, i kombination med verifikation på laboratorium vid tveksamheter. Vi behöver en bättre förståelse av och kommunikation kring vilka antikroppar de olika testen identifierar och vad det innebär för immuniteten, skriver Åke Lundkvist och medförfattare.
Se över möjligheten att producera remdesivir till rimlig kostnad
Skattebetalarna och statligt finansierade forskare har bidragit i nästan varje steg vid framtagandet av remdesivir. Trots detta kommer skattebetalare runt om i världen att få betala enorma överpriser, skriver Patrik Brännberg.(4 kommentar)
Smittskyddsläkare berättar om sitt liv med pandemin
Det är blandade erfarenheter som kommer fram när Läkartidningen frågar de 21 smittskyddsläkare som arbetade i regionerna under pandemins första sex månader hur de upplevt arbetet. En sak som nämns är den höga arbetsbelastningen.
Etik vid en pandemi
De medicinskt ansvariga läkarna i kommunal vård behöver få en starkare roll och stöd av en chefläkarfunktion.
Åtalsanmälan för covidtest: Var ska gränsen dras för forskning?
ÖNEP har åtalsanmält två Uppsalaforskare som bjöd in vänner och kollegor att testas för antikroppar mot sars-cov-2. Då ÖNEP anser att detta är ett forskningsprojekt som krävt etiskt godkännande måste man fråga sig var gränsen för forskning ska dras i framtiden, skriver Sven Britton.(3 kommentar)
Slutreplik om privatläkarvården: Varför ska den bort?
SKR skrev i april 2020 att man överenskommit med staten om att vidareutveckla den nära vården. Där nämns inte privatläkarna. Under tiden utredde Anna Nergårdh det som SKR alltså redan gjort upp med Socialdepartementet, skriver författarna till denna slutreplik i debatten om privatläkarvården.(2 kommentar)
Algoritmer i beslutsstöd ska vara öppet tillgängliga för granskning
Vi föreslår att Läkemedelsverket och andra relevanta myndigheter kallar till ett nationellt expertmöte för att ta fram en plan för en satsning på digitala kunskapsdatabaser så att hälso- och sjukvården inte blir ett offer för ovetenskapliga algoritmer eller i onödan beroende av beslutskällor från kommersiella aktörer, skriver Mikael Hoffmann och Lars L Gustafsson.(2 kommentar)
Risk att arbetssätt under covid-19 ger sämre kontakt med patienter
De nya arbetssätt som covid-19-pandemin kräver måste följas av genomtänkta strategier för att inte förlora en fungerande patientkontakt. Frånvaron av en diskussion om detta är anmärkningsvärd, skriver Jacob Engellau.
Antibiotika i tid kan rädda liv
Antibiotika bör enligt vår mening övervägas tidigt när misstänkt covid-19 blir långvarig eller förvärras, skriver Lars G Burman och Claes Schalén.
Covid-19 och inaktivitet – två pandemier som ska bekämpas
Åtgärder för att bekämpa covid-19-pandemin har sannolikt en negativ inverkan på den fysiska aktivitetsnivån. Med sämre folkhälsa försvåras sannolikt kampen mot covid-19. Kanske är det just nu viktigare än någonsin att främja fysisk aktivitet, skriver Amanda Lahti.(1 kommentar)
Fixeringen vid antal döda med covid-19 är vilseledande
Folkhälsan, inklusive risk för förlorade levnadsår med kvalitet, måste få större tyngd, skriver Johnny Ludvigsson.(13 kommentar)
Digitala möten inom psykatrin är nu välkomna
Olika medicinska följder av den pågående pandemin kommer att behöva observeras och hanteras under lång tid framåt. Pandemins påverkan på den psykiska hälsan i samhället är en sådan sak. En som haft anledning att fundera över detta är Ing-Marie Wieselgren, läkare och samordnare för psykisk hälsa på Sveriges Kommuner och regioner. I en intervju på […](2 kommentar)
Nationell kunskapsstyrning ska stärkas
»Basen för all kunskapsbaserad vård är dock att vi i vården är uppdaterade. Fortbildning för läkare och andra professioner och personal i vården måste regleras …«