Ålderistisk syn på godartad prostataförstoring
Det är hög tid att genomföra riktade insatser för att komma till rätta med det som kommit att bli en bortglömd folksjukdom – godartad prostataförstoring, skriver Per-Anders Abrahamsson och Barbro Westerholm.
Mentorskap inom vården är ett välkommet initiativ
Mentorsverksamhet bör, när den fungerar bra, kunna fungera just som ett verktyg för ömsesidig nytta. Det är välkommet att Västra Götalandsregionen och andra aktörer inom sjukvården väljer att använda detta verktyg.
Mer dagkirurgi innebär utmaningar vid postoperativ smärtlindring
Opioider är ofta nödvändiga initialt vid postoperativ smärtbehandling, men vi måste minimera risken för beroende genom att iaktta stor försiktighet vid förskrivning, öka kunskapen om alternativen samt sträva mot en bättre individualiserad smärtbehandling, skriver Peter Dahm.
Kan krossade linfrön ge »falsk« hemokromatos?
Vi vill uppmärksamma vården på ett fall av »falsk« hemokromatos. Familjens matvanorna misstänks vara orsaken till patientens tillstånd, då man ätit krossade linfrön på fil och även tillsatt det i bröd, skriver Margaretha Lööf-Johanson och medförfattare.
ST-SPUR-inspektioner höjer kvaliteten i primärvården
Syftet med SPUR-modellen är att ST-läkarna ska erbjudas en likartad och jämn utbildning oavsett på vilken klinik eller vårdcentral i landet utbildningen bedrivs.
Karolinska måste tänka om – barn är inte små vuxna
Enligt barnkonventionen och svensk lag ska barnperspektivet beaktas i alla beslut som rör barn. Det är därför med oro som vi hör om den planerade omorganisationen av intensivvårds- och anestesiverksamheten på Astrid Lindgrens barnsjukhus vid Karolinska universitetssjukhuset, skriver styrelsen för Svenska barnläkarföreningen.(2 kommentar)
Replik: Andel bör inte förväxlas med sjukskötersketäthet
Ett debattinlägg i LT innehåller en varning till beslutsfattare att använda vår HTA-rapport som stöd för att byta ut sjuksköterskor mot annan personal. Vi är här helt eniga med författarna när det gäller detta, skriver Christina Bergh och medförfattare.
Frånvaron av bevis inget bevis för frånvaro av samband
Författarna till en HTA-rapport som undersökt sambandet mellan minskad sjukskötersketäthet och patientsäkerhetsutfall drar slutsatsen att det inte går att dra några slutsatser. Att det anses omöjligt att dra slutsatser är dock inte detsamma som att det finns bevis för att det inte finns något samband, skriver Dimitri Beeckman och medförfattare.
Läkare pekar på en ödesfråga för primärvård
En sak som artikeln påminner om är vikten av att primärvården får tillräckligt med resurser. En annan är vikten av ett listningstak.
Tydliga rutiner för utredning krävs inför mottagande i särskola
Med beaktande av Barnkonventionens betonande, »barnets bästa i främsta rummet«, kan det vara hög tid att se över förslaget att regionerna bör ansvara för de psykologiska och medicinska utredningarna inför mottagandet i särskolan, skriver Nils Lundin.
Hög tid att sätta strålkastarljus på medicinska ledningsansvaret
Det är hög tid att sätta strålkastarljus på det mer än hundraåriga, och av lagstiftaren i princip orörda, medicinska ledningsansvaret, skriver Ulf H Fröberg, vd och chefsjurist vid Institutet för medicinsk rätt.(1 kommentar)
Upp till bevis för regeringen kring forskningens framtid
… forskning och utvecklingsarbete får stryka på foten när sjukvården styrs mot kortsiktiga och mätbara mål om ökad tillgänglighet och produktivitet.
Professionen har varit snabb att ta till sig nya läkemedel
Att professionen snabbt tagit till sig nya läkemedel och ändrade rekommendationer visar på vikten av att tidigt möta behovet av att uppdatera behandlingsrekommendationer i dagens informationssamhälle, skriver Maria Compagno Strandberg och medförfattare.
Coronapandemin har riktat ljuset mot systemfel i vården
För en infektionsläkare, virusforskare och hygienläkare med insyn i sjukvårdens organisation har pandemin riktat ljuset mot vårdens systemfel, skriver Martina Sansone.(2 kommentar)
När juristen eller journalisten ifrågasätter läkargärningen
Vetenskap och beprövad erfarenhet tycks inte längre räcka inom vården. Läkare bör förbereda sig på att läkargärningen allt oftare kan komma att ifrågasättas i medierna och av brottsutredande myndighetspersoner, skriver Björn Hurtig och Jens Lindborg.
Livsmedelshandelns annonser ofta oförenliga med kostråd
Marknadsföring med rabatter på varor med sämre näringskvalitet riskerar att bidra till ökande hälsoklyftor. Det finns anledning att ifrågasätta livsmedelshandelns ansvar för folkhälsoarbetet, skriver Melissa Mjöberg och medförfattare.
Den medicinska historien bör berättas vidare
Läkartidningens kultursidor kan tack vare engagerade skribenter ofta erbjuda intressanta berättelser från den medicinska historien. Ett exempel är en artikel av Göran Kronvall och Erik Nordenfelt i den förra utgåvan. De påminner om att coronavirus hos människa kunde påvisas »tack vare öronläkaren Bertil Hoorn, som i 60-talets Lund utvecklade den odlingsteknik som flera år senare […]
Mer statlig styrning och professionell autonomi
I andra länder där statliga institut arbetar med utveckling av ersättningsprinciper har det lett till innovativa modeller.
Digital behandling inte alltid tillräcklig vid psykisk ohälsa
Det är absolut bra att utnyttja digitala möten även inom psykiatrin. Men vad gör vi i alla de fall där digital behandling inte fungerar, undrar Maiken Fjelkegård.
Beakta luftburen asymtomatisk smitta och munskydd vid covid-19
Ett viktigt tillägg för att hantera asymtomatisk luftburen smitta är behovsstyrda rekommendationer om munskydd vid trängsel inom kollektivtrafik och inomhus, eftersom distansering nu förefaller respekteras i mindre grad, skriver Jan-Eric Olsson och Rune Lindqvist.(2 kommentar)