Apropå! Läkarnas organisationer bör förorda munskydd
Det är hög tid att Läkarförbundet och dess delföreningar gör ett tydligt ställningstagande och hjälper regeringen att fatta rätt beslut i munskyddsfrågan, när nu Folkhälsomyndigheten inte velat böja sig för fakta, skriver Gösta Gahrton.(4 kommentar)
Svensk läkare i USA: Vaccinera personalen först mot covid-19
Pfizer kan i en första omgång distribuera 6,4 miljoner doser av covid-19-vaccin i USA. Det räcker inte långt. Officiella källor hävdar dessutom att 100 miljoner amerikaner kommer att vara vaccinerade i februari. Jag svårt att tro på den siffran, skriver Lisbeth Nordström-Lerner, före detta svensk infektionsläkare som bor i Michigan, USA.(4 kommentar)
Garderobsrensning avslöjar stillestånd i sjukvårdspolitiken
Ingvar Krakaus »garderobsrensning« resulterade i förslaget om att det hålls en rad sjukvårdspolitiska seminarier, gärna i Läkaresällskapets regi, i syfte att kunna lossa ett antal utvecklingshindrande bromsklossar inom hälso- och sjukvården.(1 kommentar)
Att barnanpassa vård är viktig vårdutveckling
Vårdutveckling av detta slag är både viktig och intressant att följa. Det är därför av vikt att sådant arbete får fortsätta även i situationer där sjukvården utsätts för olika påfrestningar, som personalbrist och hög arbetsbelastning.
Tillsammans är vi starka
Där och då svor jag dyrt och heligt att jag skulle vara Läkarförbundet troget i hela mitt liv.
Sverige behöver en tydlig strategi för hantering av långtidscovid
Sverige behöver tydliga riktlinjer för utredning, behandling och rehabilitering vid covid-19. Det krävs även mer resurser till forskning om långtidseffekterna av sjukdomen. Det skriver representanter för Stödgruppen för läkare med långtidscovid.
Stärkt life science-forskning är till godo för patienterna
Gemensamma forskningsstrategier krävs för att ytterligare positionera Sverige som en stark life science-nation. Samspel mellan akademi, sjukvård och industri skapar förutsättningar för stark translationell forskning, skriver Lars B Dahlin.
Apropå! Covid-19 och autonom dysfunktion
Kartläggning av autonoma symtom ger möjlighet att differentiera mellan normal stressreaktion, förstärkt stressreaktion (ohälsa men inte sjukdom) och långvarigt pågående, kraftigt förstärkt stressreaktion (svikt/sjukdom), skriver Curt Nyström och medförfattare.(2 kommentar)
hEDS och HSD ofta förbisedda diagnoser i öppen vård
Eric Ronge vill se hypermobilitetsmottagningar med tvärprofessionella specialistteam inom varje region. Då skulle en mer korrekt och rättvis bedömning kunna erbjudas den stora men ofta missförstådda patientkategorin med Ehlers–Danlos syndrom.(3 kommentar)
Ny ordförande vill lyfta fram delföreningarna
Sofia Rydgren Stale, som har suttit i Läkarförbundets styrelse sedan 2014, är en respekterad företrädare för förbundet och bör ha goda möjligheter att nå resultat i sitt uppdrag som ordförande. Det är lätt att förstå att både medlemmar och företrädare för andra samhällsaktörer hälsar henne välkommen som ordförande.
Stora framgångar i svår avtalsrörelse
I praktiken kan detta förkorta arbetsdagen med 30 minuter, vilket ger bättre förutsättningar för att få ihop livspusslet och gör att vi läkare närmar oss villkoren för läkare i våra grannländer.
Nya läkemedel vid Alzheimers sjukdom – håll huvudet kallt
Forskning för att få fram sjukdomsmodifierande läkemedel mot Alzheimers sjukdom är intensiv. Vi har analyserat etiska aspekter som ger anledning till försiktighet vid introduktion av nya läkemedel, skriver Erik Gustavsson och medförfattare.(3 kommentar)
Läkare och covid-19 som arbetsskada
Om inte förr bör den kommande coronakommissionen initiera studier av coronaprevalens inom vård och omsorg för olika specialiteter och yrkesgrupper. Förhoppningsvis får vi då underlag för att sätta in de åtgärder som kan minska ytterligare smittspridning inom vården, skriver Sven Britton.(1 kommentar)
Apatiska barn: Behov av självrannsakan inom läkarkåren
Under en 20-årsperiod har cirka 1 000 barn och ungdomar i familjer som fått avslag på asylansökan eller väntat länge på besked drabbats av uppgivenhetssyndrom. Nya rön och vittnesmål borde leda till en öppen och prestigelös debatt inom barnläkarkåren. Det anser Ingrid Segerberg.(8 kommentar)
Trevligt men delvis felaktigt om hemokromatos
Den trevligt skrivna artikeln i Läkartidningen om att krossade linfrön kan misstänkas orsaka en »falsk« hemokromatos innehåller tyvärr ett antal felaktigheter som jag tycker måste uppmärksammas, skriver Rolf Hultcrantz.(1 kommentar)
Smittspridningen av covid-19: Lär av våra grannars agerande
Ju tidigare man ser utvecklingen av covid-19-pandemin i Sverige desto större är möjligheterna att snabbt anpassa åtgärder mot smittspridning, och ju snabbare man kan se resultatet av andra länders och regioners agerande desto snabbare kan man lära sig av dem, skriver David Bolin och Holger Rootzén.(2 kommentar)
Slutreplik: Ohållbart erbjuda alla som vill ADHD-utredning
Att det skulle ge större samhällsekonomisk nytta att prioritera insatser till högfungerande individer som inte fullt ut uppfyller ADHD-kriterierna uppfattar vi som en hypotes snarare än fakta, skriver Johan Söderlund och Viktoria Johansson i slutrepliken i en debatt om ADHD-utredningar.
Replik: Svårt att få ihop logiken i resonemang om ADHD
I en debattartikel i LT skriver författarna att ökad medvetenhet om psykisk ohälsa skapar osäkerhet kring vad som är normala reaktioner på påfrestningar i livet, och att man vid ADHD bör fokusera på konsekvenserna och funktionsnedsättningen. Det är svårt att få ihop logiken i författarnas resonemang, skriver Lotta Borg Skoglund och medförfattare.(3 kommentar)
Viktigt att föra dialog om nya arbetsplatser
Bristen på ostörda administrativa utrymmen är något som läkare haft anledning att framhålla i samband med att nya vårdbyggnader under senare år har uppförts. Ett aktuellt exempel är den nya akutmottagningen vid Universitetssjukhuset Örebro. Ett annat är en ny vårdcentralsbyggnad som är på väg att byggas i Region Örebro län (se artikel med början på […]
Pandemin synliggör behovet av läkarspecialiteten socialmedicin
För att klara dagens och morgondagens folkhälsoutmaningar behövs specialistläkare med inriktning på folkhälsa och hälso- och sjukvårdssystem. Vi har nu en unik chans att förstärka specialiteten socialmedicin, skriver styrelsen för Svensk förening för socialmedicin och folkhälsa.