Denna webbplats vänder sig till läkare

Samtalen om specialistläkares kompetens behövs

Samtalen om specialistläkares kompetens behövs

Vi träffar dagligen företrädare och studierektorer som är oroliga för att kvaliteten kan komma att förändras med en kortare »resterande ST-tid«, skriver Jonas Lindbäck och Caroline Mellberg i en slutreplik. (1 kommentar)

»Vår avsikt är inte att sluta med annonser för läkemedel«

Läkartidningen har inte för avsikt att sluta med läkemedelsannonseringen

Jag anser att våra läsare har både kunskapen och förmågan att bedöma budskapen som når dem från olika läkemedelsföretag, skriver Läkartidningens chefredaktör i en replik. (4 kommentarer)

Det är dags att Läkartidningen slutar med läkemedelsannonser

»Det är dags att Läkartidningen slutar med läkemedelsannonser«

Forskning visar att läkemedelsreklam kan vara vilseledande. Därför borde Läkartidningen göra som sin danska systertidning och tacka nej till industrins annonser, skriver sju debattförfattare. (2 kommentarer)

Inget är så gott att det saknar etiska utmaningar – inte ens HLR

Inget är så gott att det saknar etiska utmaningar – inte ens HLR

Det är viktigt att kunna diskutera etiska nyanser utan att det tolkas som att man är »emot« HLR, skriver företrädare för Svenska HLR-rådets arbetsgrupp Etik inom HLR i en replik.

Socialstyrelsens linje går på tvärs med professionen och WHO

Socialstyrelsens linje går på tvärs med professionen och WHO

Socialstyrelsen saknar vilja till omprövning av sina rekommendationer för igångsättning, skriver tio debattörer i en slutreplik.

Underläkare har rätt till en transparent rekrytering

Underläkare har rätt till en rättvis rekrytering

Dagens rekryteringar liknar mer inofficiella klubbar än professionella urvalsprocesser, skriver Mikaela Olsen från Sveriges läkarförbund student. (3 kommentarer)

Den nya utbildningsstrukturen kräver att vi blickar framåt

Den nya utbildningsstrukturen kräver att vi blickar framåt

Vi tror att införandet av BT kommer att gynna såväl den enskilda läkaren som läkarkollektivet i sin helhet, skriver Sofia Rydgren Stale, Sveriges läkarförbund, och Robert Holmqvist, Sveriges yngre läkares förening, i en replik.

Riskerna med HLR överdrivs

Riskerna med HLR överdrivs

Nyttan överstiger vida eventuella risker med hjärt–lungräddning, skriver Svenska HLR-rådets f d ordförande Leif Svensson, i en replik till en artikel i Läkartidningen. (1 kommentar)

Enkeldos litium att föredra framför utsättning vid njurfunktionsförlust

Endos litium bättre än utsättning vid försämring av njurfunktion

När litium sätts ut till följd av njurfunktionsförlust försämras patienter psykiskt, skriver tre läkare och en apotekare. De förordar att litium inte sätts ut, utan att läkemedlet i stället ges som enkeldos. De föreslår även att patienter med litium och polyuri bör få prova tillägg av amilorid, då det kan skydda njurarna mot skada. (6 kommentarer)

Nyblivna specialister riskerar att sakna viktig erfarenhet

Hur ser kunskapsläget egentligen ut bland framtidens specialistläkare?

Framtidens nyblivna specialister riskerar att sakna viktig erfarenhet, eftersom omställningen från AT till BT innebär en kortare ST, skriver Jonas Lindbäck och Caroline Mellberg. (4 kommentarer)

UD agerar äntligen mer aktivt i fallet med dödsdömde Ahmadreza Djalali

Arbetet för att få Ahmadreza Djalali fri måste intensifieras

Utrikesdepartementet gjorde rätt som övergav den tysta diplomatin, skriver Annika Östman Wernerson och Stefan Svallfors med anledning av att det nästa vecka har gått nio år sedan Ahmadreza Djalali greps och fängslades i Iran. »Vi, som är verksamma inom vård, forskning, vetenskap och högre utbildning, är beredda att göra vad vi kan för att stötta regeringen i det arbete som måste göras för att få Iran att släppa vår kollega och arbetskamrat.« (1 kommentar)

Rekommendationer om screening bygger på gedigen kunskap

Rekommendationer om screening bygger på gedigen kunskap

»… myndigheten gör en mycket grundlig bedömning av eventuella jävs- eller särintressen som även redovisas öppet och transparent«, skriver Thomas Lindén, avdelningschef på Socialstyrelsen, i en replik på Gunnar Akners debattartikel om cancerscreening. (1 kommentar)

Strategier behövs även för utsättning av obesitasläkemedel

Strategier behövs för både in- och utsättning av GLP-1RA mot obesitas

»… varje framgång har oförutsedda konsekvenser som framtvingar konstruktivt nytänkande«, skriver tre läkare som sällar sig till den växande skara som påtalar vikten av att ha en strategi för vad man ska göra efter att GLP-1RA-behandling har satts in. (1 kommentar)

Evidensen för nyttan av rutinmässig induktion tidigt i vecka 41 är osäker

Därför prioriteras en individuell bedömning i råd kring igångsättning

Evidensen för nyttan med igångsättning i vecka 41 + 0–2 är inte tydlig, skriver företrädare för Socialstyrelsen i en replik. »Socialstyrelsens förhoppning är att debatten inte förtar en av våra starkaste rekommendationer: att vården bör vara aktiv i handläggningen av gravida som går in i vecka 41 och att man bör planera för igångsättning någon gång före vecka 42 om inte förlossningen startar spontant«, skriver de.

Sverige kan bli bättre på att förebygga fragilitetsfrakturer

Sverige kan bli bättre på att förebygga fragilitetsfrakturer

Det förebyggande arbetet mot fragilitetsfrakturer kan bli bättre, skriver två ortopeder vid Södersjukhuset och föreslår att vi lär oss av Norge, där en strukturerad frakturkedja har lett till en signifikant minskad risk för nya fragilitetsfrakturer och mortalitet.

En satsning på akutläkare skulle gynna hela sjukvårdssystemet

Sverige bör göra som andra länder och satsa på akutläkare

»Akutsjukvård är en fråga om patientsäkerhet och resurseffektivitet. Genom att införa akutkliniker med akutläkare kan vi skapa en mer sammanhållen och effektiv akutsjukvård dygnet runt, i hela landet«, skriver företrädare för Svensk förening för akutsjukvård och Svensk kirurgisk förening. (19 kommentarer)

Rekommendationen gäller okomplicerad faryngotonsillit

Rekommendationen gäller okomplicerad faryngotonsillit

Invasiva grupp A-streptokockinfektioner (iGAS) ska tas på allvar, skriver företrädare för Läkemedelsverket och Folkhälsomyndigheten i en replik. Att Folkhälsomyndigheten nyligen drog tillbaka sina kompletterande råd avseende faryngotonsillit berodde på att de riskerade att skapa otydlighet för hälso- och sjukvårdspersonal i deras dagliga arbete.

Riktlinjer följs om de förtjänar det

Standardiserade arbetssätt följs bara om de förtjänar att följas

»Tröttsam och förlegad« – så sammanfattar Oskar Lindfors, specialistläkare i allmänmedicin, den debatt som uppstår när vårdförlopp inte följs. »Självklart ska vi hämta inspiration av varandra, och goda exempel ska spridas. Men att tro att 'top-down'-implementering av ett standardiserat arbetssätt skulle ge samma effekter som det eldsjälsdrivna är i bästa fall naivt«, skriver han. (11 kommentarer)

Finns evidens för att cancerscreening minskar den totala dödligheten?

Påverkar cancerscreening verkligen den totala dödligheten?

Nyligen kom beskedet att ännu en pilotstudie om cancerscreening ska göras i Sverige, skriver Gunnar Akner och ifrågasätter evidensen för att screening minskar den totala dödligheten. »För att minska den stora risken för jäv och intressekonflikter bör beslut om införande eller omprövning av screeningprogram fattas av oberoende instanser i transparenta processer«. (21 kommentarer)

iGAS är fortfarande ett hot – ändå ändras rekommendationen

iGAS är fortfarande ett hot – ändå ändras rekommendationen

Allvarliga invasiva infektioner i samband med faryngotonsillit måste tas på allvar – ändå anser Läkemedelsverket att minst tre Centrorkriterier måste vara uppfyllda för att det ska bli aktuellt med provtagning och eventuell antibiotikabehandling, skriver fem läkare som också är kritiska till att Folkhälsomyndigheten nyligen drog tillbaka sin kompletterande rekommendation. (4 kommentarer)

1 2 3 130