Dags att erkänna behovet av prioriteringar i ADHD-vården
Antalet individer som diagnostiseras ADHD ökar i Sverige. Behovet av prioriteringar i ADHD-vården måste tas på allvar av verksamhetschefer och beslutsfattare inom regionerna, skriver Johan Söderlund och Viktoria Johansson.
Tobacco endgame – fortfarande en etisk utmaning för läkarna
Hur ser kandidaterna till ordförandeposten i Läkarförbundet på möjligheterna att påverka folkhälsopolitiken? Det undrar Göran Boëthius och Hans Gilljam, som påpekar att »Tobacco endgame«-strategin fortfarande är en etisk utmaning för läkarkåren.
Antibiotika är effektivt mot ryggvärk vid Modic-förändringar typ 1
Ingen behandlingsmodalitet kan tillämpas framgångsrikt hos alla ryggpatienter, men med ett noggrant diagnostiskt urval finns evidens för att antibiotika kan vara relevant hos patienter med Modic-förändringar typ 1, skriver Claus Manniche och Hanne B Albert i en kommentar till en översktsartikel i LT av Peter Frizell och medförfattare.(1 kommentar)
Replik: Allvarligt att förespråka antibiotika vid ryggvärk
Bakteriell multiresistens är ett hot mot hela sjukvården. Då är det allvarligt att förespråka antibiotikabehandling för en vanlig ryggåkomma utan robust vetenskaplig evidens, skriver Peter Fritzelll och medförfattare i denna replik till en kommentar i LT av Claus Manniche och Hanne B Albert.(1 kommentar)
Ålderistisk syn på godartad prostataförstoring
Det är hög tid att genomföra riktade insatser för att komma till rätta med det som kommit att bli en bortglömd folksjukdom – godartad prostataförstoring, skriver Per-Anders Abrahamsson och Barbro Westerholm.(4 kommentar)
Mer dagkirurgi innebär utmaningar vid postoperativ smärtlindring
Opioider är ofta nödvändiga initialt vid postoperativ smärtbehandling, men vi måste minimera risken för beroende genom att iaktta stor försiktighet vid förskrivning, öka kunskapen om alternativen samt sträva mot en bättre individualiserad smärtbehandling, skriver Peter Dahm.(1 kommentar)
Kan krossade linfrön ge »falsk« hemokromatos?
Vi vill uppmärksamma vården på ett fall av »falsk« hemokromatos. Familjens matvanorna misstänks vara orsaken till patientens tillstånd, då man ätit krossade linfrön på fil och även tillsatt det i bröd, skriver Margaretha Lööf-Johanson och medförfattare.(2 kommentar)
Karolinska måste tänka om – barn är inte små vuxna
Enligt barnkonventionen och svensk lag ska barnperspektivet beaktas i alla beslut som rör barn. Det är därför med oro som vi hör om den planerade omorganisationen av intensivvårds- och anestesiverksamheten på Astrid Lindgrens barnsjukhus vid Karolinska universitetssjukhuset, skriver styrelsen för Svenska barnläkarföreningen.(2 kommentar)
Replik: Andel bör inte förväxlas med sjukskötersketäthet
Ett debattinlägg i LT innehåller en varning till beslutsfattare att använda vår HTA-rapport som stöd för att byta ut sjuksköterskor mot annan personal. Vi är här helt eniga med författarna när det gäller detta, skriver Christina Bergh och medförfattare.
Frånvaron av bevis inget bevis för frånvaro av samband
Författarna till en HTA-rapport som undersökt sambandet mellan minskad sjukskötersketäthet och patientsäkerhetsutfall drar slutsatsen att det inte går att dra några slutsatser. Att det anses omöjligt att dra slutsatser är dock inte detsamma som att det finns bevis för att det inte finns något samband, skriver Dimitri Beeckman och medförfattare.
Tydliga rutiner för utredning krävs inför mottagande i särskola
Med beaktande av Barnkonventionens betonande, »barnets bästa i främsta rummet«, kan det vara hög tid att se över förslaget att regionerna bör ansvara för de psykologiska och medicinska utredningarna inför mottagandet i särskolan, skriver Nils Lundin.(1 kommentar)
Hög tid att sätta strålkastarljus på medicinska ledningsansvaret
Det är hög tid att sätta strålkastarljus på det mer än hundraåriga, och av lagstiftaren i princip orörda, medicinska ledningsansvaret, skriver Ulf H Fröberg, vd och chefsjurist vid Institutet för medicinsk rätt.(1 kommentar)
Professionen har varit snabb att ta till sig nya läkemedel
Att professionen snabbt tagit till sig nya läkemedel och ändrade rekommendationer visar på vikten av att tidigt möta behovet av att uppdatera behandlingsrekommendationer i dagens informationssamhälle, skriver Maria Compagno Strandberg och medförfattare.
Coronapandemin har riktat ljuset mot systemfel i vården
För en infektionsläkare, virusforskare och hygienläkare med insyn i sjukvårdens organisation har pandemin riktat ljuset mot vårdens systemfel, skriver Martina Sansone.(2 kommentar)
När juristen eller journalisten ifrågasätter läkargärningen
Vetenskap och beprövad erfarenhet tycks inte längre räcka inom vården. Läkare bör förbereda sig på att läkargärningen allt oftare kan komma att ifrågasättas i medierna och av brottsutredande myndighetspersoner, skriver Björn Hurtig och Jens Lindborg.
Livsmedelshandelns annonser ofta oförenliga med kostråd
Marknadsföring med rabatter på varor med sämre näringskvalitet riskerar att bidra till ökande hälsoklyftor. Det finns anledning att ifrågasätta livsmedelshandelns ansvar för folkhälsoarbetet, skriver Melissa Mjöberg och medförfattare.
Digital behandling inte alltid tillräcklig vid psykisk ohälsa
Det är absolut bra att utnyttja digitala möten även inom psykiatrin. Men vad gör vi i alla de fall där digital behandling inte fungerar, undrar Maiken Fjelkegård.
Beakta luftburen asymtomatisk smitta och munskydd vid covid-19
Ett viktigt tillägg för att hantera asymtomatisk luftburen smitta är behovsstyrda rekommendationer om munskydd vid trängsel inom kollektivtrafik och inomhus, eftersom distansering nu förefaller respekteras i mindre grad, skriver Jan-Eric Olsson och Rune Lindqvist.(2 kommentar)
Kan en procent av infekterade i Sverige ha avlidit i covid-19?
De negativa hälsoaspekterna av restriktioner under coronapandemin har diskuterats. En letalitet på runt 1 procent innebär att de åtgärder som vidtagits i Sverige kan ha räddat uppemot 50 000 liv, enligt Rodney Edvinsson.
Två tillstånd som inte bara psykiatrer behöver känna till
Malignt neuroleptikasyndrom och serotonergt syndrom är tillstånd som även andra läkare än psykiatrer bör tänka på och känna igen. Det skriver Axel Nordenskjöld och medförfattare, apropå en översikt i ämnet som nyligen publicerats i LT.