Aerosoler i luften kan vara en smittväg vid svår influensa
Personal som vårdar patienter med covid-19-infektion där risken är stor att luften innehåller höga halter av infektiös aerosol ska ha tillgång till andningsskydd av typen N95. Det bör åligga huvudmännen att lägga alla resurser på att tillgodose tillgången, skriver Sven Erik Lundin.(1 kommentar)
Socialstyrelsen delar bilden av plattform för prioriteringar
Vi välkomnar synpunkter som förs fram i ett debattinlägg i Läkartidningen och vill lugna författarna med att Socialstyrelsen delar deras bild av den etiska plattformen för prioriteringars ställning i svensk lagstiftning, skriver Thomas Lindén och Lars Sandman.(1 kommentar)
Myndigheten bör fundera på att uppdatera prognos
Andreas Palm skriver i ett debattinlägg i LT att Folkhälsomyndigheten underskattar det ökade behovet av vårdplatser i samband med covid-19-pandemin. Motsvarande myndigheter i Danmark och Norge räknar med ett mer aggressivt förlopp, skriver Mattias Haglund och Tom Gyllenhammar.(2 kommentar)
Nya principer för prioriteringar av intensivvård ifrågasätts
Författarna ifrågasätter Socialstyrelsens nya principer för prioritering inom intensivvård under extraordinära förhållanden. Flera definitioner i Socialstyrelsens nya riktlinjer anses inte vara i linje med prioriteringsplattformen.(14 kommentar)
Rysk roulette med unga kvinnors sexuella hälsa
Kan författarna rakryggat säga att de avråder unga kvinnor från att behandla en diagnostiserad, men icke symtomgivande mykoplasmainfektion? Det undrar PG Larsson och Pasi Bauer i en kommentar till ett debattinlägg i LT av Peter Nolskog och medförfattare.(3 kommentar)
Vårdresurserna kan inte fördelas till dem som skriker högst
I en katastrof är det en central princip att ha så hög kompetens som möjligt längst fram. Vi som läkare har nu en möjlighet att visa vården och omvärlden att vi är ledare och förebilder, skriver Patrik Benjaminsson Nyberg.(5 kommentar)
Påverkan av covid-19 på svenska sjukhus underskattas av myndigheten
Folkhälsomyndighetens kamp mot covid-19 är oftast enastående, men myndighetens skattning av behovet av slutenvårdsplatser på grund av covid-19 bygger på delvis felaktiga och ofullständiga grunder, skriver Andreas Palm.(1 kommentar)
I kris leder vårdapparaten omorganisationen på egen hand
Göran Härdelin när ett hopp om att den pågående coronaberedskapen ger en lärdom om att sjukvården bör sköta omorganisationer själv, utan inblandning av utomstående konsulter.(4 kommentar)
Kan hög pollenhalt bidra till allvarligare fall av covid-19?
Data om antalet fall av covid-19 i olika länder och mortaliteten i sjukdomen kopplade till data om pollenhalter leder till slutsatsen att luftburet pollen har potential att öka mottagligheten för coronavirus och ge allvarligare covid-19-infektion. Det skriver Terje Lie och Åslög Dahl.
Bör inte död vara ett primärt utfallsmått i sepsisstudier?
Vid akut och allvarlig sjukdom med snabbt förlopp kan död inte vara ett mindre viktigt utfall. En aktuell artikel riskerar att ge upphov till motstridiga tolkningar eftersom abstraktet ger en missvisande bild av studien, skriver Bo H Jonsson.(2 kommentar)
Försäkringskassan ska inte ompröva sina egna beslut
En från Försäkringskassan oberoende instans bör ompröva ärenden innan de eventuellt går vidare till domstol. Kostnaderna för systemet bör tas från Försäkringskassans anslag då kassan ju redan nu har kostnader för sin omprövningsmekanism, skriver Lars Jacobsson.(1 kommentar)
Onödig kritik mot halsflusstest
Det borde vara okontroversiellt att vårt självtest tas på ordination av vårdgivare och vi vill ta del av evidensen för att detta förfarande är sämre än dagens utfall i SLL:s primärvård. Det skriver företrädare för Dynamic Code i denna replik på ett debattinlägg i LT av Malin André och medförfattare.(2 kommentar)
Självtest för streptokocker följer inte nationella rekommendationer
Företaget Dynamic Code har nyligen lanserat ett självtest för streptokocker vid halsont. Företaget påstår att detta är helt i linje med Centorkriterierna. Det är fel. Nationella riktlinjer bör följas för att vården ska bli patientsäker och jämlik, skriver Malin André och medförfattare.
Vem tar ansvar för att skydda den personal som utför vården?
Coronaviruset är ett faktum. Lagstiftning som både ska skydda patient och personal i vårdmöten finns. Frågan är om lagarna efterlevs och om det finns ett reellt ansvarstagande och ansvarsutkrävande, skriver Ulf H Fröberg.(1 kommentar)
Astma är ännu ingen bevisad riskfaktor för covid-19-infektion
Många frågor cirkulerar nu om astma som riskfaktor och om risken för allvarlig sjukdom vid coronainfektion. Mot bakgrund av att astma räknas som en folksjukdom är det viktigt att korrekt information når allmänheten, skriver Victoria Strand och Christer Janson. (6 kommentar)
Replik: Etik och resurser behövs
I en replik på vår tidigare artikel i Läkartidningen skriver Lars Breimer att han saknar konkreta förslag på hur vi ska möta ett av sjukvårdens stora problem, allokeringen av tillgängliga resurser så att de når de svårast sjuka. Han är uppenbarligen blind för artikelns viktigaste och explicit uttalade syfte, skriver en grupp seniora professorer.
Sväljer folket en ökning av skatten på många kronor?
I sitt inlägg i LT – »Vart är vården på väg« – blandar författarna ihop kartan, ratten och bränslet. Det vore mera öppet och transparent att särskilja dessa, skriver Lars Breimer.(3 kommentar)
Patienter med ätstörning särskild riskgrupp under pandemin
Patienter med ätstörningar utgör en särskild riskgrupp under pågående pandemi. Kollegor inom medicin, psykiatri och specialistsjukvård bör vara uppmärksamma på de psykologiska och medicinska behoven hos denna patientgrupp, skriver David Clinton och medförfattare.(3 kommentar)
Kvotering är bättre än nedskrivna lån för att få läkare till landsbygden
Politiska reformer bör utgå från forskning och prioritera de åtgärder som kan ha störst effekt. När det gäller förslaget om nedskrivning av studieskulder för personer med högre utbildning som är eller blir verksamma i landsbygdskommuner bör Kommunutredningen få bakläxa, skriver Viktoria Lindén.(3 kommentar)
Ingen anledning för ifrågasättande av hypertoniterapi vid covid-19-infektion
En rad vetenskapliga organisationer har uttalat sig i frågan om huruvida det finns evidens för att hypertoni eller behandling med ACE-hämmare eller angiotensinreceptorblockerare skulle öka riskerna vid covid-19-infektion. På basen av den evidens som finns i dag bör inte insatt hypertonibehandling ändras hos svenska patienter. Det skriver professor Peter M Nilsson.(3 kommentar)