Akut hepatit av okänd orsak hos barn – detta vet vi

Akut hepatit av okänd orsak hos barn – detta vet vi

Sedan slutet av mars 2022 har mer än 300 fall av akut fulminant hepatit med transaminaser >8,5 μkat/l rapporterats i mer än 15 länder. Folkhälsomyndigheten har när detta skrivs fått rapporter om nio fall. Analyser från rapporterade fall har gett negativt resultat för hepatit A till E-virus, vilket lett till termen »akut icke-A–E-hepatit«, skriver Sanaz Gabery och Gülşen Özkaya Şahin.

Sjukskrivning ska inte splittras på flera olika instanser

Sjukskrivning ska inte splittras på flera instanser

Om andra personalgrupper ska kunna sjukskriva måste arbetsförmågebedömningen ses separat från den totala behandlingssituationen. En konsekvens skulle vara att den sjukskrivande instansen måste göra sin egen diagnostiska bedömning. Arbetsinsatsen totalt skulle öka högst avsevärt, och därmed också samhällets kostnader, skriver Lars Jacobsson. (3 kommentarer)

Fungerande primärvård finns på gröna öar

Välfungerande primärvård finns – på enstaka gröna öar

Välfungerande primärvård finns, det finns gröna öar, vårdcentraler där patienter och vårdpersonal trivs. Men de gröna öarna är lite som paradis, alla får inte chansen att ta del av dem, skriver Ebba Cohen, som bjuder in till besök på hennes gröna ö. (6 kommentarer)

SLF och SLS: Tillsammans säkrar vi läkares fortbildning

SLF och SLS: Tillsammans säkrar vi läkares fortbildning

Sveriges läkarförbund och Svenska läkaresällskapet kommer att samverka tätare för att åstadkomma verklig förändring när det gäller läkares fortbildning. Ett första steg blir ett gemensamt brev till regeringen om att ge Socialstyrelsen i uppdrag att förtydliga ledningsföreskriften om vårdgivarens ansvar för fortbildning för sina medarbetare. (1 kommentar)

Viktigt att inte missa Whipples sjukdom

Viktigt med uppmärksamhet på Whipples sjukdom

Det är mycket viktigt att alla fall av Whipples sjukdom rapporteras, då uppmärksamheten bör öka gällande denna sjukdom som nog egentligen är inte så ovanlig, skriver Nikolaos Melas apropå en artikel i Läkartidningen nyligen.

Replik från Lif: Alla patienter har rätt till behandling

Läkemedel är av humanitära skäl undantagna från EU:s omfattande sanktioner mot Ryssland och Belarus. Så måste det också vara. Vi inom läkemedelsbranschen kommer alltid att stå upp för alla patienters självklara rätt till behandling, och den uppfattningen har även EU-kommissionen, skriver Anders Blanck, vd, Lif – de forskande läkemedelsföretagen, i en replik.

Diagnosens användbarhet möjligt utvecklingsområde

Utveckla diagnosens »usability«

Läkarens förståelse av diagnosens användbarhet bidrar till att utveckla mötet med patienten. Med hjälp av »usability«-begreppet har vi möjlighet att sätta in diagnosen i patientens kontext, vilket ger ökad förståelse av och mer aktivt deltagande i behandling och rehabilitering, skriver Curt Nyström. (1 kommentar)

Stötta Ukraina genom att välja rätt läkemedel

Stötta Ukraina genom att välja rätt läkemedel

Trots att det, när detta skrivs, gått två månader sedan invasionen av Ukraina har många internationella läkemedelsbolag fortfarande kvar verksamhet i Ryssland. Vi kan som förskrivare och i kontakter med läkemedelsbolagen förmå dem att ta ytterligare steg för att avveckla sin verksamhet i Ryssland, skriver Mikael Hasselgren. (1 kommentar)

Nya översikter ger stöd: Ompröva SSRI-medicineringen av barn

Nya översikter ger stöd: Ompröva SSRI-medicineringen av barn

Socialstyrelsens riktlinjer anger att vården bör erbjuda behandling med antidepressiva läkemedel till barn och ungdomar med medelsvår till svår depression. Med tanke på de senaste systematiska översikterna är det motiverat att ompröva den rekommendationen, anser Göran Högberg och Sven Bremberg.

Apropå! En pedagogisk fråga – som kan ha medicinska inslag

Apropå! En pedagogisk fråga – som kan ha medicinska inslag

Socialstyrelsen visar på en kraftig ökning av nya fall av ADHD under perioden 2008–2020. Det är dags att sluta att basera planeringen av barnets stödmiljö enbart på en så diffus och föränderlig diagnos, skriver Lars-Olov Brorson. (5 kommentarer)

Nödvändigt att reformera läkarnas grundutbildning i klinisk nutrition

Nödvändigt att reformera läkarnas grundutbildning i klinisk nutrition

Nutritionsrelaterade hälsoproblem är vanliga inom sjukvården, och eftersom läkare har det övergripande medicinska ansvaret för patienternas behandling är det nödvändigt att reformera läkarnas grundutbildning i klinisk nutrition, skriver Christina Stene och Gunnar Akner.

Ett typiskt fall av Whipples sjukdom

Apropå! Ett typiskt fall av Whipples sjukdom

Hilding Björkman minns ett typiskt fall av Whipples sjukdom. Patienten hade utretts för viktnedgång och diarréer hos gastroenterolog utan att man kommit fram till någon diagnos. Litteraturstudier ledde fram till ett lämpligt botemedel. (1 kommentar)

Viktig information om svensk vård får inte dröja länge

Nödvändig information om svensk sjukvård får inte dröja

Nyanlända i Sverige behöver tidigt få tydlig information om hur vården fungerar här, framför allt att primärvården är den största och första naturliga kontaktytan här. Vi som arbetar inom vården behöver också få lära oss mer om potentiella utmaningar vi kan möta när vi träffar nyanlända, skriver Behnam Saghebpori.

Från universalgeni till dito »expert« med folkhälsan som insats

Från universalgeni till »expert« med folkhälsan som insats

Det finns ett ansvar att förmedla sund vetenskap, även när den inte är slagfärdig. Universalexperterna undergräver förtroendet för universiteten och vetenskapen. I den bästa av världar borde lärosäten värna om vetenskapens trovärdighet och befolkningens hälsa genom att ta avstånd från felaktiga uttalanden av alumner, aktiva och emeriterade anställda, skriver Benno Krachler och Tommy Cederholm. (4 kommentarer)

Kunskapsprovet har nu gett oss 503 nya kompetenta kollegor

Fem år med kunskapsprovet har gett oss 503 kompetenta kollegor

Resultatet av fem år med det medicinska kunskapsprovet är 503 kompetenta nya kollegor. Vi ser fram emot att få examinera och godkänna ännu fler under 2022, skriver Magnus Hultin och Anders Själander. (2 kommentarer)

Dags för förbundet att börja fundera över AT-platsbristen

Madelene Liljegren skriver i en replik på min debattartikel i Läkartidningen om situationen för utbildningsläkare: »… handledarbrist har vi hört till leda vid det här laget«. En sanning blir tyvärr inte mindre sann för att förbundet önskar att handledarbrist inte var ett stort bekymmer i AT-frågan, skriver Jonas Lindbäck.

Rasismen fortsätter att skörda liv i svensk sjukvård

Rasismen fortsätter att skörda liv

Läkare mot rasism kräver att inte en enda individ ska behöva berövas sitt liv till följd av rasism. Vi kommer oupphörligt att fortsätta vårt arbete tills vi har uppnått en jämlik vård för alla, skriver styrelsen för Läkare mot rasism.

Replik: Tillräckligt många AT-platser är ett lagstadgat krav

Dags att sluta fundera över AT-platsbristen 

Att tillsätta tillräckligt många AT-, BT- och ST-platser är ingen fråga om välgörenhet, utan ett lagstadgat krav, skriver Madeleine Liljegren, ordförande i Läkarförbundets utbildnings- och forskningsråd, i en replik på ett debattinlägg i LT av Jonas Lindbäck.

Dags att ett 120-årigt arv respekteras och tydliggörs

Medicinskt ledningsansvar – dags att ett 120-årigt arv nu tydliggörs

Saad Rammo, ledamot i Läkarförbundets styrelse, framför i Läkartidningen ett önskemål om att Socialstyrelsen ska reglera det medicinska ledningsansvaret. Det är dags att detta unika ledningsansvar uppmärksammas och tydliggörs bättre, anser Ulf H Fröberg, Institutet för medicinsk rätt.

Patientnytta är särskilt viktigt för en hårt belastad sjukvård

Magnus Axelsson konstaterar i sin slutreplik i debatten i Läkartidningen om farmaceutiska tjänster på apotek att det finns en kvardröjande fråga: Varför har TLV påtagit sig ett regeringsuppdrag som är så väsensskilt från den övriga verksamheten?

1 2 3 109