Stor andel patienter har överlevt covid-19-vård på svenska sjukhus

Stor andel patienter har överlevt covid-19-vård på svenska sjukhus

Socialstyrelsens sammanställning illustrerar den omfattande sjukdomsbörda och mortalitet som covid-19-pandemin åsamkat Sverige under våren 2020, men den visar också att 83 procent av patienterna överlevde vid vård på vanlig vårdavdelning respektive 73 procent efter vård på IVA. Det skriver Håkan Hanberger och medförfattare från bland annat Socialstyrelsen.

Fem skäl att inte överge patienter som är i behov av palliativ vård

Fem skäl att inte överge patienter som är i behov av palliativ vård

Debatten om palliativ vård vid covid-19 och huruvida patienter undanhålls kurativ behandling har skapat osäkerhet bland kollegor, patienter och närstående. En enkät bland medlemmarna i Svensk förening för palliativ vård visar att 13 procent fått minskat remissflöde. Utvecklingen är bekymmersam, skriver Ursula Scheibling och medförfattare.(1 kommentar)

Coronapandemin slår hårt mot patienter med ätstörningar

Studie visar att coronapandemin slår hårt mot personer med ätstörningar

Det är angeläget att behandlingsenheter erbjuder sina patienter med ätstörningsproblematik socialt stöd och hjälp att strukturera vardag och ätande samt säkerställer behandlingskvaliteten under pandemin, skriver David Clinton och medförfattare.(2 kommentar)

Enkel, viktig studie visar att mensskydd kan göra skillnad

Enkel och viktig studie visar att mensskydd kan göra skillnad

En ytterst viktig studie publicerades nyligen som visar en 24-procentig minskning av skolfrånvaron hos flickor i Tigrayprovinsen i norra Etiopien jämfört med hos pojkar efter en intervention med utbildning och utdelning av mensskydd, skriver Lars Breimer.

Inget stöd bakom kritik mot operation med diskproteser

Inget stöd bakom kritik mot operation med diskproteser

Studier av tredje generationens diskproteser visar mycket goda resultat, hög patientnöjdhet, låga risker och acceptabla komplikationsfrekvenser. Diskproteser är därmed ett säkert behandlingsalternativ för väl utvalda yngre patienter, skriver Adad Baranto och Svante Berg i ett inlägg i debatten om diskproteser i LT.

Rätt behandling under pandemin vid hög risk för fraktur

Rätt behandling under pandemin vid hög risk för allvarliga frakturer

Äldre sköra patienter har högst risk att drabbas av såväl frakturer som kräver sjukhusinläggning som svår covid-19. Under pandemin bör vi arbeta proaktivt för att undvika ökad förekomst av frakturer och sjukhusinläggningar, skriver Märit Wallander och medförfattare.

Stora risker med utebliven uppföljning efter intensivvård

Risk med utebliven uppföljning efter intensivvård vid covid-19

Behandlingen av covid-19-patienter har delvis skiljt sig från ordinarie intensivvård. För att vårdapparaten ska få del av de erfarenheter vi fått måste intensivvården vara en del av uppföljningen. Detta kan inte vänta till efter sommaren, skriver Eva Åkerman och Anna Ericsson.

Trombosprofylax vid covid-19 – krävs ny handläggning?  

Venös tromboembolism vid covid-19 – krävs ny handläggning?   

Det vetenskapliga stödet för trombosprofylax hos sjukhusvårdade patienter med covid-19 är mycket begränsat. Rekommendationerna bygger på ett begränsat underlag och det finns ett stort behov av ytterligare studier, skriver Jens Wretborn och medförfattare.

Beakta risk för beroende vid förskrivning av opioider

Beakta riskfaktorer för beroende vid förskrivning av opioider

Läkemedelsverket har kartlagt uthämtade recept på opioider i Sverige. Psykisk sjukdom och fler uttagstillfällen är, framför allt i kombination med flera förskrivare, ett varningstecken på ökad risk för att patienten har en beroendesjukdom. Detta ska alltid beaktas vid förskrivning av opioider.

Repliker påvisar att ögonläkarexpertis behövs vid AHT

Repliker påvisar behovet av ögonläkarkompetens vid AHT

Ögonläkare kan skilja ögonbottenblödningar relaterade till papillödem från blödningar relaterade till AHT. Detta ignoreras av såväl Niels Lynøe och Anders Eriksson som Ingemar Thiblin, trots att ingen av dem är oftalmolog, skriver Kerstin Hellgren och medförfattare som svar på deras kritik mot en medicinsk kommentar de publicerat i LT.(3 kommentar)

Vi ser fram emot att man presenterar egna bilder

Vi ser fram emot att författarna presenterar egna ögonbottenbilder

I en översikt i LT vänder sig författarna bland annat mot SBU:s utvärdering av den diagnostiska träffsäkerheten av subduralblödning, ögonbottenblödningar och hjärnpåverkan för att fastslå skakvåld som orsak. Vi som deltog i granskningen känner inte igen oss i beskrivningen av rapporten, skriver Niels Lynøe och Anders Eriksson.

Blödning efter näthinnedragning – en hypotes?

Blödning till följd av vitreoretinal traktion – sanning eller hypotes?

Utifrån ett rättssäkerhetsperspektiv är det viktigt att klargöra huruvida näthinnedragning är en mekanism för retinal blödning, men det är även viktigt ur ett barnskyddsperspektiv, skriver Ingemar Thiblin i en replik på en medicinsk kommentar i Läkartidningen.

Prevention av coronaspridning i Sverige kräver demografisk strategi

Prevention av coronaspridning kräver en demografisk strategi

Det är angeläget att optimera Sveriges svar på coronavirusutbrottet och samtidigt minimera de ekonomiska konsekvenserna. Sverige behöver därför inte en nationell utan en demografisk strategi. En storlek passar nämligen inte alla, skriver Ursula Werneke.

Risk för pseudoskov vid covid-19 hos MS-sjuka patienter

Tänk på risken för pseudoskov vid högfebril covid-19 hos MS-sjuka

Syftet med detta debattinlägg är att peka på risken för symtomgivande feberutlösta pseudoskov vid högfebril covid-19-infektion hos MS-sjuka, skriver Oluf Andersen.

Låga halter av selen bakom Sveriges coronasituation?

Kan låga halter av selen ha bidragit till Sveriges coronasituation?

Nyligen publicerade forskare en rapport som visar att tillfrisknandet från covid-19 ökar signifikant och linjärt i relation till mängden selen i hår. Finns det anledning att misstänka att låga halter av selen har bidragit till Sveriges coronasituation, skriver Jan Ulfberg.

Juridisk grund för läkarens skyldighet att ta prov för covid-19

Läkare är skyldiga att provta för covid-19 – vilka hinder finns?

Att covid-19 klassificerats som samhällsfarlig sjukdom innebär att läkare ska diagnostisera och bekämpa den på sjukvårdssystemets alla nivåer, skriver Magnus Rasmussen och Erik Hansson. När nu kapaciteten att testa byggts ut, vad hindrar läkare från att lyda smittskyddslagens tydliga bestämmelse om provtagning?(2 kommentar)

Humoralt virusförsvar har hamnat under radarn

Humoralt virusförsvar har hamnat under radarn

Plasmaexsudation kan inte studeras in vitro och faller ur ramen för immunologisk framkantsforskning. Detta tidiga immunförsvar framstår dock som potentiellt bidragande faktor till skillnader i vår förmåga att hantera sars-cov-2 på luftvägsnivå, skriver Carl Persson.(2 kommentar)

Hur ser medicinsk utbildning ut post pandemin?

Hur ser medicinsk utbildning ut post pandemin?

Coronapandemin har påskyndat skiftet från fysisk till digital kommunikation. Hur vi aktivt håller oss uppdaterade om nya undervisningsmetoder och möter nya utmaningar avgör hur det medicinska utbildningssystemet presterar post pandemin, skriver Lingjing Chen.

Framtida krisberedskap kräver satsning på unga forskare

Framtida krisberedskap kräver satsningar på unga forskare

För att kunna hantera såväl naturkatastrofer som pandemier krävs att Sverige har samhälleliga rutiner, nödlager och kunskap. Vi måste också bedriva och finansiera forskning samt inte minst främja forskningsintresset hos unga, skriver styrelsen för Unga forskare.

SVAR kan ge svar om undanträngningseffekter

Akutvårdsregister kan ge svar om undanträngning under pandemi

Pandemins effekter på akutsjukvården är stora och behöver övervakas. Svenska akutvårdsregistret möjliggör detta, men dessvärre är flera hårt drabbade regioner ännu inte anslutna, skriver Lisa Kurland och medförfattare.

1 2 3 92