Mörkertal fördunklar smittskyddsläget
Efter snart ett år med coronapandemin bygger vår kunskap om covid-19 i hög grad på vad som händer i vården, snarare än i befolkningen. De svenska befolkningsstudier som ändå görs visar på orimliga mörkertal. Det förklarar till viss del varför smittspridningen är svårbedömd, skriver Tom Andersson.(1 kommentar)
Vem vinner: viruset eller människan?
Om inte vaccinationerna hinner nyttjas nu utan coronaviruset i stället får möjlighet att hinna undkomma immunförsvaret genom en mängd slumpmässiga mutationer som påverkar spike-proteinet riskerar situationen att bli ohållbar, skriver Torgny Stigbrand.
Vaccination mot covid – rätt personer vid rätt tillfälle
Vaccination ett viktigt redskap mot sars-cov-2 i den besvärliga situation vi befinner oss i. Vaccination av riskgrupper bör genomföras skyndsamt, medan omfattande vaccination av icke-riskgrupper bör göras efter tydliga bedömningar av risk–nytta i respektive åldersgrupp, skriver Magnus Rasmussen och Anders Björkman.
Att hoppa utan fallskärm och möta coronavirus utan munskydd
Randomiserade kontrollerade försök är ett av de viktiga redskapen för att förbättra hälsa och vård. I covid-19-pandemin har de varit, och är, av stor betydelse för att utveckla de vacciner som snart kommer att skydda oss mot sars-cov-2, skriver Holger Rootzén.(8 kommentar)
Avstå inte HLR på patient i bukläge
Vård i bukläge är nu en vanlig åtgärd för ett stort antal patienter, inte minst inom intensivvården. HLR-rådet gav i juni 2020 ut med nya riktlinjer för denna situation, och deras rekommendation är förvånansvärt kategorisk: »komprimera ej i bukläge«, skriver Marcus Lindahl och Daniel Huber.(1 kommentar)
Pandemins dolda hjältar förtjänar att lyftas fram
När man summerar det smått overkliga året 2020, där en global pandemi tog Sverige och svensk sjukvård på sängen, har en central del i pandemibekämpningen handlat om diagnostik, skriver Ingvar Eliasson, Region Skåne.
Trumpism och det akademiska samtalet
Det är hög tid att våra lärosäten, akademier och institutioner ser över sina etiska riktlinjer och att vi alla funderar över hur ett akademiskt samtal ska föras, skriver Johnny Ludvigsson, apropå det bitvis höga tonläget hos vissa kollegor.(6 kommentar)
Läkarförbundet till riksdagen: Gör svensk vård mer som dansk
I dag möts partiledarna i en riksdagsdebatt som förhoppningsvis till stor del kommer att handla om vården och coronapandemin. Vi förväntar oss att debatten ger svar gällande styrningen av sjukvården framöver, skriver Sofia Rydgren Stale, ordförande, Sveriges läkarförbund.(2 kommentar)
Oavslutade antibiotikakurer driver resistens: Bara en myt?
Fokus bör skiftas från »antibiotikakuren ska alltid avslutas« till en mer restriktiv förskrivning. Kortare behandlingstid bör användas när evidens ger stöd för det, skriver Allan Zhao och medförfattare.(6 kommentar)
Global kompetens hos läkare – behovet större än någonsin
Barnläkarföreningens ST-guide rekommenderar nu rätt till tre månaders utlandsarbete med bibehållen lön och försäkring från hemkliniken. Vi uppmanar andra specialistföreningar att införa liknande rekommendationer, skriver Johan Berg och medförfattare.
Dags att förstatliga den svenska sjukhusvården
Vi måste nu snarast få till stånd en nationell styrning av landets sjukhusresurser och sjukvårdsresurser i stort. Sjukhusvården bör därför förstatligas, skriver Olle Wik.(17 kommentar)
Kunskapsläget talar för D-vitamintillskott
Det är inte försvarbart att invänta resultat av pågående studier som kan komma att visa att ett stort antal dödsfall och långvarigt vårdkrävande sjukdomsförlopp hade kunnat undvikas genom rekommendationer om D-vitamintillskott, skriver Hans Peter Söndergaard.(2 kommentar)
Det är rätt att kronisk facettledssmärta kan stoppas med hjälp av en korrekt hantering
I likhet med en redaktionell kommentar i Pain Medicin anser jag att kronisk facettledssmärta kan stoppas med rätt diagnos och riktad specifik behandling. Men nyckeln ligger just i den noggrant utförda diagnostiken och urvalet, skriver Johan Hambraeus.(1 kommentar)
Läkarförbundet har ett ansvar för en hållbar sjukvård
Hälso- och sjukvården står inför mycket stora utmaningar som endast kan mötas med ett hållbarhetskoncept. Kvalitet, tillgänglighet, jämlikhet, klimat- och miljöhänsyn och ekonomi i balans är helt överlappande och interagerande aspekter, skriver Björn Fagerberg och medförfattare.(1 kommentar)
Låt professionen granska vården – för bästa möjliga kvalitet
Vi tror att svensk sjukvård befinner sig i ett avgörande skede. Förhoppningsvis finns inom kort fungerande vacciner mot covid-19. Ett av flera vaccin mot sjukvårdens avprofessionalisering kan vara Hippokratesrevision, skriver företrädare för Svenska läkaresällskapet.(4 kommentar)
Ekologiska studier: Använd munskydd
Tre ekologiska studier från USA har undersökt samvariationen mellan munskydd och covid-19. Slutsatsen blir återigen: Använd munskydd som ett effektivt, ofarligt och billigt medel mot spridning av covid-19, skriver Inge Axelsson.
Vården kan orsaka onödig smärta hos barn och ungdomar
Nyligen publicerades en omfattande vetenskaplig artikel som beskriver de stora brister som råder inom barnsmärtvården i världen. Även i Sverige behöver smärtvården för barn utvecklas, skriver Svensk barnsmärtförening, som ser tydliga ojämlikheter i barnsmärtvården i landet.(1 kommentar)
Rekommendationer för personal borde också gälla allmänheten
Sjukvårdsanställda bör föregå med gott exempel genom att tillämpa fysisk distansering och bära munskydd i personalrum, korridorer och övriga sjukhuslokaler även utanför själva vårdsituationen, skriver Jan Östergren, medicinsk redaktör på Läkartidningen och medförfattare.(1 kommentar)
Viktigt att beräkna bortfall av endoskopi
Även innan coronapandemin var väntetiderna till högkvalitativa endoskopiundersökningar för långa. Sverige har försökt få till stånd ett nationellt program för kolorektalcancerscreening, men resurser har saknats. På grund av pandemin fördröjs införandet ytterligare, skriver Rofida Ghazvinian och medförfattare.
Jämlikhet i vården minskar – hög tid att fatta skarpa riksdagsbeslut
Vården är inte rustad för att möta äldre sjuka och socioekonomiskt utsatta. Det oroar oss, ett 80-tal allmänläkare i pensionsåldern. Det är hög tid för regering och riksdag att ta befälet och enas om en lagstiftning som leder till ett nationellt primärvårdssystem där alla invånare har en egen läkare.(2 kommentar)