En rad på syntavlan kan vara värd mycket

I en debattartikel med titeln »Hur mycket får en rad på syntavlan kosta?« [1] sammanfattar professor Bertil Lindblom resultaten från tre kliniska prövningar som undersökt effekten på synskärpan av glaskroppsinjektioner med ranibizumab (Lucentis) respektive dexametason i slow release-form (Ozurdex) för behandling av makulaödem orsakat av retinal ventrombos. Han värderar effekten på synskärpan som måttlig och ifrågasätter om kostnaden för behandlingarna är rimlig. Resultat från vetenskapliga studier ska granskas kritiskt men vi menar att betydelsefulla aspekter på behandlingen saknas i Bertil Lindbloms debattartikel.

Till att börja med har det i de kliniska prövningar som Bertil Lindblom redogör för entydigt visats att injektionsbehandling med ranibizumab respektive dexametason leder till synförbättring [2-4]. Särskilt för de patienter som drabbats av centralvenstrombos är detta en avgörande förändring jämfört med tidigare, då synförbättrande behandling saknats helt. Även för patienter med grenvenstrombos, där spontan förbättring uteblir, ökar de nya behandlingarna chansen till synförbättring. För den enskilda patienten kan även en måttlig synförbättring vara värdefull och utgöra skillnaden mellan att få respektive inte få köra bil eller mellan att kunna läsa dagstidningen eller inte. I den behandlingsstrategi som nyligen publicerats på Ögonläkarföreningens hemsida [5] understryker författarna att behandling med de nya injektionsläkemedlen innebär ett systemskifte som ökar patienternas chans till synförbättring samt att laserbehandling inte längre är förstahandsalternativ.

Vidare anser vi att det är av stor vikt att följa effekterna av nya behandlingsmöjligheter när de införs i klinisk praxis. I Danmark har man t ex kunnat visa att sedan injektionsbehandling med anti-VEGF-läkemedel började användas för våt åldersförändring i gula fläcken (våt AMD) har antalet patienter med svår synnedsättning i behov av resurser och stöd från syncentral halverats [6]. I Sverige finns utmärkta möjligheter att på ett systematiskt sätt följa användning och effekt av injektionsbehandlingar vid makulasjukdom. Sedan 2003 är det svenska kvalitetsregistret för behandling av våt AMD, Makularegistret, i drift. Styrgruppen för Makularegistret är för närvarande i slutskedet av arbetet att utöka registret med en modul för uppföljning av injektionsbehandling av retinal ventrombos.

Slutligen vill vi lyfta fram att patientens upplevelse av effekten av en given behandling är betydelsefull vid värderingen av nyttan av en ny behandlingsmetod. Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) har i sin hälsoekonomiska värdering av ranibizumab för behandling av makulaödem vid retinal ventrombos vägt in påverkan på synrelaterad hälsa och samhällsekonomi [7]. Man konstaterar samtidigt att det saknas pålitliga uppgifter om hur hälsorelaterad livskvalitet (nyttovikt) påverkas [7]. Inom ramen för arbetet i Makularegistret ingår undersökning av patientupplevd nytta genom enkätstudier, s k PROM (patient-related outcome measurement). Arbete med att anpassa och validera enkätinstrumentet Catquest [8] för patienter med sjukdom i gula fläcken pågår. Denna enkät kommer att kunna ge värdefull information om patientupplevd nytta.

Viktigt att identifiera lämpliga kandidater för behandling