När New public management-modellen kom från USA på 1970-talet fick den stort genomslag i vår kultur där ordning och reda är dygd. På 1980-talet fick sjukvården registrera diagnoskoder, på 1990-talet kom de så kallade DRG-ersättningssystemen, och speciella »DRG-ingenjörer« tillsattes för att optimera intäkterna. IT och teknikens möjligheter har därefter drivit intresset för nyckeltalsuppföljning.
Maciej Zarembas artiklar belyser vidden och vådan av styrning enligt New public management. Efter hans artiklar i DN har en intressant debatt blossat upp. Flera skribenter har anslutit sig till ifrågasättandet av ekonomismens genomslag i sjukvården.
Kritiken mot sjukvårdens styrsystem är dock inte ny.
Läkarförbundet agerar kontinuerligt! Vi arbetar fackligt och professionellt med frågor om hur sjukvården ska organiseras, styras och ledas. Våra lokalföreningar har exempelvis de senaste åren lagt stor möda på att påverka ersättningssystemen i vårdvalsmodellerna. Stockholms landsting har valt att ersätta antalet besök (pinnar), medan Region Skåne valt en modell där ansvaret för patienten (kapitering) väger tyngre. Läkarförbundet arbetar även centralt med uppföljning och politiskt påverkansarbete. Vi har just presenterat en utredning som avslöjar hur verkningslös statens satsning på att styra och dimensionera primärvården varit.
Hur ersättningssystemen i sjukvården ska utformas är en stor, viktig och svår fråga. Det krävs ett fortsatt träget arbete för att läkarnas professionella etik ska få bättre genomslag i styrningen av vården. Gott ledarskap är där en hörnsten. Läkarkåren måste hjälpas åt att arbeta för sin fackliga och professionella ställning. Jag är därför helt enig med Magnus Lichtenstein om att kunniga och engagerade läkare i högre utsträckning bör ge sig in i debatten och ta plats vid borden där besluten tas.
Läs mer:
Hög tid för Läkarförbundet att replikera i sjukvårdsdebatten
