Figur 1. Transaktionerna i ordinationsverktyget Pascal en typisk dag.

Från att Apoteket AB var leverantör av hela e-doskedjan är det i dag landstingen som ansvarar för ordinationsverk­tyget Pascal och Apotekens Service AB som ansvarar för nationella dosregistret (lagringen av data), medan de tre dosproducenterna Apoteket AB, Svensk Dos AB och Apotekstjänst AB ansvarar för produktionen av dospåsarna.  

Pascal för dos är ett gemensamt projekt mellan Center för eHälsa i samverkan (CeHis), Inera AB, Apoteket AB, Apotekens Service AB och nya dosproducenter. Pascal har utvecklats för att möta kraven på säker inloggning. Detta sker via säkerhetstjänster och med tjänstelegitimation för både fysisk och elektronisk identifiering (SITHS) och en elektronisk katalog (HSA) som innehåller kvalitetssäkrade uppgifter om personer, funktioner och enheter i Sveriges kommuner och landsting samt privata vårdgivare, och som uppfyller patientdatalagens krav på säkerhet. Pascal är beroende av tjänsteplattformen, en plattform som förenklar, säkrar och effektiviserar informationsutbytet mellan olika IT-system inom vård och omsorg.

Utbildning och support har skett via webbseminarier och en handbok. Lokalt implementeringsansvariga för varje landsting/region/kommun finns sedan införandet. De är delaktiga i  utvecklingen  av Pascal och införandet vid nya uppgraderingar. Den regionala supporten ska kontakta en nationell Pascalsupport om felet visar sig stå utanför vårdgivarens ansvar.

Inför införandet genomfördes ett stort arbete i kommuner och landsting och hos privata vårdgivare så att alla var anslutna till SIHTS och HSA med ny och uppdaterad information. Ett mindre pilotprojekt genomfördes i Mölndal. Den stora migrationen sked­­-de våren 2012. Då flyttades ­dosreceptinformationen för 185 000 patienter från de lokala dosreceptregistren hos Apoteket AB till ett nationellt dosreceptregister hos Apotekens Service AB.

Initialt fanns stora problem. Tidspressen att allt måste fungera vid migrationen var en bidragande orsak. I dag har  stora delar av problemen åtgätdats. En kopia av HSA-katalogen har skapats, Pascal når varje dosapotek ­direkt, nationella tjänsteplattformen har fått förstärkt teknik, en förändrad ordinationsfunktion har införts, och en mängd andra förbättringar gjorts.

Det nya dosreceptet infördes samtidigt som Pascal. ­Ordinationshandlingen fanns inte när Pascal startade, utan har utvecklats på uppdrag från vården. Den ger en tydlig utskrift över patientens läkemedelslista, och kan användas som underlag för utdelning av läkemedel. Pascals drift är i dag stabil och ett fåtal avbrott ses.  Verktyget har cirka 50 000 unika användare och cirka 28 000 unika användare per månad av vilka majoriteten är sjuksköterskor. En typisk dag ser transaktionerna ut som i Figur I.

Arbetet riktas nu mot nästa steg i utvecklingen; införandet av Pascals funktionalitet till öppenvårdspatienters ordinationer. Parallellt kommer NOD (Nationell ordinationsdatabas) att utvecklas och göras tillgänglig av Apotekens Service AB under 2014. Pascal är det första skarpa nationella systemet med krav på tillgänglighet dygnet runt, och med fokus på patientsäkerhet. Det är inte en konkurrent till journalsystemens läkemedels­moduler utan ett verktyg för dos­patienter och ordinatörer utan elektroniskt journalsy­stem som kan välja att använda Pascal i öppenvården. Nationellt har vi två projekt som jag som kliniker och medicinsk expert inom e-hälsa ser stora fördelar med: 

NPÖ (nationell patientöversikt). I dag är alla landsting/regioner anslutna samt ett flertal kommuner. Om alla användare levererar in data till NPÖ innebär det minskat rutinmässigt skickande av journalkopior och epikriser. Vårdgivaren kan efter patientens medgivande se patientens sjukhistoria, vilket patienten i dag tror att vi kan.  Mottagande vårdenheter och kommunernas personal kan direkt i sin datorplatta/mobil se vad som hänt på sjukhuset: medicinändringar, provsvar,  planering osv. Det blir en fantastisk förbättring av patientsäkerheten och en minskad belastning på vårdens administration.

NOD (Nationell ordinationsdatabas) gör att vi i våra läkemedelsmoduler kan se patientens alla läkemedelsordinationer. Detta minskar risken för dubbelmedicinering och onödig utskrivning av läkemedel som patienten redan har. NOD blir initialt tillgänglig i öppenvården för en liten grupp Pascalanvändare. Därefter ska vårdens journalsystem få möjlighet att ansluta och leverera från sina läkemedelsmoduler till NOD, och hämta den information som levererats in. I vår vanliga läkemedelsmodul i vårt journalsystem ser vi då patientens samlade aktuella läkemedelslista. 

Hur ska vi då få NPÖ och NOD att fungera perfekt i alla datorer i hela landet så att vi kan jobba smart och med hög patientsäkerhet? Jo, systemen finns och de fungerar, men data levereras inte in och utan inmatning kommer inget att ske. I NPÖ finns i dag möjlighet till detta, och NOD kommer i drift under 2014. Det är dags att vi i professionen, tillsammans med patienterna, ställer krav. Dessa två beslutsstöd ger direkt åtkomst till den information som  i dag sprids via papperskopior, ibland med lång handläggningstid. Fun­gerande NPÖ och NOD  besparar oss en massa onödigt pappersarbete, och ger oss en ökad patientsäkerhet till en långsiktigt minskad kostnad.

Plötsligt ser doktorn i sin dator det som patienten ser som en självklarhet: vårdkontakter, undersökningar, provsvar, läkemedelslistor osv. Vi måste få systemen att fungera i stor skala. Vi måste ställa krav på IT-avdelningar, leverantörer och beslutsfattare att detta ska prioriteras. IT-systemen kan göra vad vi beställer, det är inget stort tekniskt problem. Vi vill ha smartare, säkrare vård med hjälp av våra IT-system, vilket innebär mer tid för patienten; ett starkt önskemål från patienter och alla som arbetar i vården.

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.