Rapporten redovisar resultat från en omfattande granskning av tidigare genomförda kunskapsöversikter avseende evidensbaserade metoder för att upptäcka avvikelser i barns utveckling och beteende. Syftet har varit att genom sådan sammanställd kunskap ge vägledning för arbetet inom barnhälsovård och elevhälsa. Ämnesområdet är viktigt; barn som avviker i utveckling eller beteende i förskoleåldern kan utifrån prevalensstudier beräknas uppgå till ungefär 5 procent; i skolåldern är andelen cirka 10 procent av barnpopulationen [1].

Granskningen visade att det, vid tidpunkten för genomgången, inte – i dessa kunskapsöversikter – fanns vetenskapligt underlag som stödjer någon specifik metod inom barnhälsovården och elevhälsan för generell screening av 1) utvecklingsavvikelser, 2) språkutveckling eller 3) autism.

Det finns efter denna rapport anledning att känna oro över hur barnhälsovårdens nuvarande så kallade basprogram kommer att följas fortsättningsvis och om rapporten kommer att leda till minskat intresse för att identifiera utvecklingsavvikelser under barnets BVC-tid och i skolan. En av oss (EF) fick i uppdrag att granska arbetet innan rapporten var färdigställd och framförde då bland annat denna synpunkt, men den har inte beaktats i rapporten.

Vi är förvånade över att inga enskilda studier – som genomförts efter det att de systematiska översikterna gjordes eller (av misstag?) inte inkluderats i dessa, och som rör effekter av screening – ens nämns i redovisningen, till exempel studier rörande screening av autism och av språkstörning.

Från år 2008 introducerades inom hela populationen av 2,5 år gamla barn successivt ett nytt program för autismscreening inom Göteborgs barnhälsovård. Införandet skedde efter omfattande utbildningsinsatser för all BVC-personal. Sedan januari 2010 genomförs nu denna 2,5-årsscreening på alla barnavårdscentraler i Göteborg. En kombination av två metoder används: »Modified checklist for autism in toddlers« (M-CHAT) och en observation på BVC av barnets förmåga till »joint attention« (JA-OBS) (delad uppmärksamhet, förmåga till ömsesidighet).

Det positiva prediktionsvärdet och sensitiviteten för kombinationen M-CHAT och JA-OBS var 90 respektive 96 procent, dvs utmärkta egenskaper för screening [2]. Det negativa prediktionsvärdet – som i sammanhanget har en, relativt sett, mindre betydelse – går inte att fastställa förrän om cirka 20 år (eftersom vi vet att en del fall av autism kan missas ända upp i vuxen ålder).

Språkscreening har i Sverige införts på BVC som rutin, oftast vid hälsobesök vid 2,5 års ålder, på vissa håll vid 3 års ålder. En tidig språkavvikelse kan ses som en indikator på också andra utvecklingsavvikelser (såsom generella inlärningssvårigheter, autismspektrumtillstånd och ADHD). Språkscreeningen är således inte specifik för vare sig språkstörning eller autism, utan har visat sig identifiera en stor grupp barn som har komplexa problembilder där språket bara är en av flera drabbade funktioner [3].

I en stor australisk studie [4] undersöktes vilka nyckelsymtom som bäst förutsade utveckling av autismspektrumtillstånd. Författarna påpekar betydelsen av att sådana symtom, som just rör »social and joint attention behaviours«, följs vid barnets hälsokontroller på motsvarande vår BVC-verksamhet. Det handlar således om samma symtom som de som ingår i de i Göteborg införda screeningmetoderna (JA-OBS och M-CHAT). Betydelsen av tidig upptäckt av autism genom implementering av screeningprogram rapporteras också i andra studier, till exempel i den av Oosterling och medarbetare [5].

Vi hoppas att Socialstyrelsens rapport kan förses med ett tillägg där synpunkter enligt ovan lyfts fram. Det finns annars en påtaglig risk för att barn med utvecklingsneurologisk problematik inte blir uppmärksammade på BVC och därmed inte får del av det stöd och de insatser som de har rätt till.

Läs repliken:
Rapport om utvecklingsavvikelser bör kompletteras