Kollegan Jan Halldins synpunkter återkommer med regelbundenhet i Läkartidningens spalter. Nu senast (tillsammans med Inger Löfvander) angående läkares egenförskrivning av läkemedel (LT 29–31, sidan 1359).
Som vanligt handlar det om felsökeri, ofta hos kollegor. Denna gång gäller det deras egenförskrivning av läkemedel, där sömnmedel och övriga psykofarmaka i artikeln redovisas som minoritetsposter.
Med reservation för vad den relativt framträdande andelen analgetika kan bestå av vill jag hävda att det inte finns fog för misstanke om ett signifikant läkemedelsmissbruk bakom detta egenförskrivningsmönster. Tvärtom torde egenförskrivningen på ett förtjänstfullt sätt avlasta rutinsjukvården. Nya förskrivningsrestriktioner anser jag därför vara synnerligen ovälkomna.
