Med hänvisning till Maciej Zarembas reportageserie i Dagens Nyheter riktar Bengt Järhult i en debattartikel (LT 41/2013, sidan 1811-2) skarp kritik mot ersättningssystem inom vården grundade på en nyliberal New public management-filosofi. Bengt Järhult frågar mig specifikt vad det är i läkarnas professionalism som skulle kunna rädda situationen. Han gör det med referens till en debattartikel jag skrivit i DN tillsammans med ordförandena i Polisförbundet och Lärarnas riksförbund.

För att förtydliga min position kring ekonomisk styrning skrev jag i ett ledarstick (LT 9–10/2013, sidan 451) redan innan Zaremba publicerat hela reportageserien: »Mycket av kritiken mot så kallad New public management som han [Zaremba] skickligt gestaltar håller jag helt med honom om. Det rör bland annat hur olika ekonomiska incitament kan få till och med absurda effekter. Jag ser med spänning fram emot att få läsa fortsättningen.«

Jag menar dock att sättet att »rädda situationen« som Bengt Järhult beskriver inte är en gordisk knut man löser med ett svärdshugg. Det behövs en bredare problematisering, där ersättningssystem ingår som en viktig och integrerad del.

I vår gemensamma debattartikel i DN redovisade fack- och yrkesförbunden sina respektive erfarenheter av hur professionerna begränsades i sitt yrkesutövande genom bland annat undermåligt anpassade styrsystem. Vi följde sedan upp debattartikeln med ett gemensamt seminarium i Almedalen. Zaremba deltog för övrigt i den diskussionen. Läkarförbundet är således engagerat i frågan om olika ersättnings- och styrsystem och deras effekter. Strävan är förstås att få så bra system som möjligt baserat på behandlingsmål och relevant medicinskt omhändertagande.

Inom Läkarförbundet pågår nu ett projekt som vi kallar »Uppdrag läkare«. Effekter av olika styrmodeller är en av flera viktiga diskussioner som förs inom projektet. Vi ser bland annat att den statliga styrningen ökat de senaste åren via exempelvis nationella riktlinjer, kvalitetsregister, öppna jämförelser och riktade statsbidrag.

Trots att kvalitetsregistrering i dag stjäl mycket tid anser jag ändå att register för uppföljning och utveckling av vårdens resultat behövs. De ska emellertid inte användas i samband med ersättning eller andra former av resultatstyrning. Riskerna för svåröverskådliga effekter blir för stora.

Förhoppningen är att »Uppdrag läkare« ska inspirera läkare att samtala om synen på vår nuvarande och framtida yrkesroll och vad som styr den. Bland annat ska vi klargöra vilka professionella förutsättningar som kommer att krävas för att stärka den medicinska verksamheten. Målet är att involvera och samla alla våra medlemmar kring strategier inför de utmaningar vi ser framför oss. Vi behöver värna vår yrkesidentitet, men också hålla den uppdaterad i förhållande till en föränderlig omvärld. Allra viktigast är förstås att läkarna får tillräckligt med tid att träffa och samtala med sina patienter.

Allt detta, och mer därtill, ingår i vad jag kallar professionalism.