Under vinjetten Nya rön refererades nyligen [1] en metaanalys av randomiserade studier avseende värdet av obesitaskirurgi [2].

Vi vill ifrågasätta värdet av att recensera en enskild studie i så korta ordalag och utan att begära in kommentarer från ämnesföreträdare. Hela det medicinska sammanhanget, och den omfattande litteratur som ligger till grund för dagens medicinska handlande, kommer med detta förfarande inte fram. Och den i ämnet oinsatte kan lätt fås att tro att rubriken motsvarar kunskapsläget. Så är långt ifrån fallet.

Originalartikelns författare tar i sin diskussion mycket tydligare upp de svagheter som det kan innebära att förlita sig på enbart randomiserade studier. Vi vill påpeka att vi haft samma problem i Sverige. Det kan, som för den svenska SOS-studien [3], innebära det som kallats Buxtons lag: »It is always too early (for rigorous evaluation) until, unfortunately, it’s suddenly too late« [4]. Detta citeras av Barkun och medarbetare [5] i en bra beskrivning av kirurgins dilemma.

Något av samma sits har vi när det gäller obesitaskirurgin. Baserat på den aktuella metaanalysen efterfrågar recensenten långtidsdata avseende komplikationer, kardiovaskulära händelser och mortalitet. Sådana data finns. Den svenska SOS-studien, som får anses vara marknadsledande, omfattade med sin fall–kontroll-design 2 010 opererade patienter och 2 037 riskmatchade patienter i en icke-opererad kontrollgrupp. Data från SOS-studien för de kardiovaskulära faktorerna har publicerats i JAMA med en medianuppföljning av 14,7 år [7]. En sammanställning av studier avseende effekten av obesitaskirurgi på överlevnad har publicerats i Läkartidningen [6].

Redaktionen svarar:
En sammanfattning för att väcka intresse