Figur 1. Schema som beskriver syftet med förbättringsarbete i vården. Efter [2].

Alla ST-läkare genomför ett kvalitets- och förbättringsprojekt som en obligatorisk del av sin specialiseringstjänstgöring. Många ST-läkare upplever att genomförandet tar tid från de direkt kliniska målen. Brist på tid och eventuellt brist på intresse hos ST-läkaren och i verksamheterna kan leda till att förbättringsprojektet upplevs som ett nödvändigt ont. Socialstyrelsens målbeskrivning för delmål som berör förbättringsarbete är omfattande och tolkas olika av olika specialitetsföreningar [1]. Det finns i dag inga nationella krav på hur förbättringsprojekt ska se ut och hur omfattande de ska vara. 

Framtidens hälso- och sjukvård kommer att behöva kompetenta medarbetare som kan och vill bidra till kontinuerlig utveckling av vården. Läkargruppen behövs i det ständiga arbetet för ändamålsenlig användning av resurser, kvalitetsutveckling av medicinsk verksamhet och utformning av effektiva arbetssätt. Därför är det ytterst viktigt att vi utbildar läkare med både intresse och förmåga att delta i och leda utvecklingsarbete. 

Den amerikanske barnläkaren Paul Batalden anser att syftet med allt förbättringsarbete i vården bör vara bättre hälsa (cure), men också bättre vårdprocesser (care) och bättre professionell utveckling (learning) (Figur 1).  

ST-läkarnas förbättringsprojekt kan i bästa fall leda till konkreta förbättringar såväl på arbetsplatsen som för patienterna, men bör framför allt leda till ett lärande som möjliggör och inspirerar till att delta i förbättring av sjukvård framöver. Genomgång av befintlig forskning tyder på att lärandet av förbättringskunskap gynnas av a) kombination av erfarenhetsbaserat lärande och didaktiska metoder, b) projekt kopplade till verksamhetens kvalitetsarbete, c) bedömning av uppnådda lärandemål samt d) en organisation där medarbetarna upplever att kvalitetsarbete är en viktig del av verksamheten [3, 4].

Jag anser att man, både nationellt och lokalt, bör diskutera syftet med och utformningen av ST-läkarnas förbättringsprojekt och reflektera över önskat och faktiskt lärande i samband med varje enskilt projekt. Ett sätt kan vara att ta fram handledningsunderlag som underlättar ST-läkarens och handledarens diskussioner om förbättringsprojekt och lärande (Fakta I).

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.

 Fakta 1

Förslag på reflektionsfrågor i samband med förbättringsarbete. Rubrikerna relaterar till åtta kunskapsdomäner i förbättringsarbete framtagna av Institute of Healthcare improvement [5]. 

1. Process- och systemkunskap

Vilka processer berörs av mitt förbättringsprojekt? Hur tar/tog vi hänsyn till dessa processer i planeringen?

2. Variation och mätningar

Finns det oönskad variation och vad har det för konsekvenser? Hur vet vi om det vi tror är ett problem verkligen är ett problem? Hur vet vi om vårt projekt har gjort skillnad?

3. Patient, nytta, kvalitet

Vilka är den verksamheten till för som vi vill förbättra? Vad innebär kvalitet i den processen?

4. Leda, genomföra och följa upp förändring

Vem/vilka har drivit arbetet? Vilka drivkrafter behövs? Har det funnits hinder eller motstånd på vägen? Hur har jag/vi tacklat eventuella hinder? Har vi haft struktur och metod i förändringsarbetet? Vad har det inneburit för fördelar/nackdelar?

5. Samarbetsförmåga

Vilka har jag samarbetat med i projektet? Hur har det gått? Vad har jag haft för roll i gruppen? Hur kom det sig? Är jag nöjd med min roll? Har det funnits konflikter och vad har det handlat om? Hur har jag/vi kommunicerat? Vad kan jag lära mig om mig själv och grupper?

6. Social kontext och ansvarstagande

Hur sker kvalitets- och förbättringsarbete i min verksamhet? Vilka krafter finns lokalt och nationellt för att förbättringar ska ske? Vilken påverkan har den ekonomiska styrningen på mitt projekt och andra projekt?

7. Förmåga att utveckla ny lokal kunskap

På vilket sätt är detta projekt viktigt för kliniken och patienterna? I ljuset av det jag vet nu, vilka kvalitetsbrister finns i min ­verksamhet och hur skulle man kunna gå vidare med dessa? Är jag intresserad av att göra det?

8. Ämnesspecifik yrkeskunskap

Vilka förkunskaper krävs i detta projekt? Vilka specifika yrkes­kunskaper behövs för genomförande av projektet? Vad innebar det för dynamiken och sammansättningen av gruppen? Vilka kunskaper hade jag som var viktiga för projektet/gruppen?