Studenters rätt till journaler bör regleras

Läkarutbildningen är en av de längsta utbildningarna i Sverige och syftar till att utbilda nästa generations läkare. De sista åren på utbildningen tillbringas i huvudsak på klinik, där de framtida läkarna tränas i handläggning av olika sjukdomstillstånd när de deltar i vården av patienterna. För studenter utgör patientjournaler ett mycket viktigt, och speciellt, utbildningsverktyg. Journalen erbjuder en unik möjlighet att följa handläggning och  sjukdomsförlopp, och studenten kan därigenom lära sig inför kommande patientmöten. Det är med andra ord viktigt för den framtida patientsäkerheten att kunna ta del av journaler som student. Men hur och när får studenten egentligen göra det?

Patientdatalagen fastställer att det endast är personer, vårdutövare eller studenter, som patienten har en vårdrelation till som har tillträde till uppgifter i dennes journal. Tolkningen av vad en vårdrelation innebär skiljer sig dock mellan och inom olika kliniker och lärosäten. I en promemoria till en delredovisning (enligt direktiv 2013:43) till Utredningen om rätt information i vård och omsorg (S2011:13) om studenternas möjlighet att ta del av och använda patientuppgifter tydliggörs mycket, men det finns ändå många situationer och moment där studenten rör sig i en gråzon. Vem har tolkningsföreträde i otydliga fall, och hur ska studenten veta vad som är rätt?

Många gånger kan dessa situationer lösas genom att man som student i all enkelhet frågar patienten om man får läsa vederbörandes journal. Ibland är det dock inte så lätt. Det förekommer examinationer, så kallade sit-ins, där studenten pratar med, undersöker och föreslår handläggning av en patient under överinseende av en handledande läkare. Det finns exempel där ett av kriterierna för godkänt betyg vid sit-in är att studenten på förväg ska ha läst på om sin patient, och där patienterna inte per automatik är informerade om att de ska träffa en student. Skulle patienten därtill utebli från sitt besök uppkommer verkligen ett problem i och med att studenten då har läst en journal tillhörande en patient som han eller hon aldrig har träffat. Vem ansvarar för att patienten tillfrågas i förväg? Vad händer om patienten väljer att anmäla studenten i ett fall som detta?

Ovanstående frågor ställer sig studenter varje dag, men svaren varierar, såväl mellan som inom landstingen. För att studenter, läkare och patienter ska kunna känna sig säkra behövs därför nationella riktlinjer för hur dessa frågor ska hanteras. Studenter måste få vara den naturliga del av sjukvården som de faktiskt är.