Det internationella forskarnätverket Cochrane har i en rapport visat att nyttan av generella hälsokontroller verkar vara obefintlig [1], åtminstone sett till överlevnad och minskad sjuklighet. I Cohranerapporten definierades generella hälsokontroller som ett antal test med syfte att upptäcka sjukdomar hos en befolkning utan symtom, vilket inte motsvarar de lagstadgade medicinska kontroller vi regelbundet utför inom företagshälsovården i Sverige.

SBU (Statens beredning för medicinsk utvärdering) har i sin tur granskat och kommenterat Cochranerapporten [2]. SBU håller väsentligen med om slutsatserna, men konstaterar att en svaghet är att de flesta av studierna påbörjades på 1960- och 70-talen, vilket gör att både diagnos- och behandlingsmetoder kan ha förändrats. Mer specifikt riktade screeningundersökningar för ett visst sjukdomstillstånd, som till exempel i den så kallade Västerbottenundersökningen [2], har enligt SBU visat positiv effekt.

Det som många företagshälsovårdsenheter i dag kallar hälsokontroller skulle bättre kunna beskrivas som hälso- och arbetsmiljökartläggningar med analys och åtgärdsförslag. Vi kan till exempel få ett uppdrag av en kund som vill beställa hälsokontroller med syfte att »få till ett hälsotänk bland anställda och för att kunna arbeta mer förebyggande/hälsofrämjande«. Vi inleder då med en riskanalys av arbetsmiljön genom en multiprofessionell bedömning av de fysiska, sociala och psykiska faktorerna på arbetsplatsen. Analysen ligger till grund för hur vi utformar förslaget till beställaren, dvs vilka frågeställningar som ska belysas, samt vilka prov och undersökningar vi anser bör göras. Frågor om medarbetarnas upplevelse av arbetsmiljön finns alltid med i våra frågeformulär, vilket innebär att vi faktiskt gör en hälso- och arbetsmiljökartläggning.

Hos oss omfattar den individuella hälsokartläggningen livsstilspåverkan riktad mot rökning, bristande fysisk aktivitet samt riskbruk av alkohol. Den genomförs genom motiverande samtal, vilket betyder att den enligt Socialstyrelsens direktiv [3] motsvarar ett kvalificerat rådgivande samtal. Denna typ av intervention har konstaterats ha positiv effekt på folkhälsan och anses kunna ha större effekt om den utförs samlat på en arbetsplats.

I samband med det individuella samtalet ges medarbetaren möjlighet att få sin upplevelse av arbetsmiljön belyst av en specialist på arbetsmiljöfrågor som dessutom har god kännedom om den aktuella miljön. Detta ger en bra grund för medarbetaren att, själv eller tillsammans med lämplig yrkeskategori hos företagshälsan, ta tag i eventuella problem. Denna aspekt på arbetsmiljöarbetet är det bara företagshälsovården som kan hantera. Redan när vi säljer in hälsokartläggningen ser vi också till att förankra att vi får återkalla medarbetaren om företagssköterskan upptäcker förhållanden som behöver åtgärdas eller följas upp. Utifrån vår riskanalys medverkar ofta även andra personalkategorier, och när en företagsläkarspecialist är inblandad kan det i det närmaste likställas vid en lagstadgad medicinsk kontroll.

Efter hälso- och arbetsmiljökartläggningen gör vi också en analys och sammanställning av hälsoläget och arbetsmiljön på arbetsplatsen. Vi ger förslag till åtgärder avsedda att förbättra båda områdena. På detta sätt knyter vi samman hälsa, livsstil och arbetsmiljö med syfte att ge ökad hälsa/välbefinnande. Vi är övertygade om att detta är en förutsättning för välmående, effektiva och lönsamma arbetsplatser.

För framtiden är det viktigt att vi byter ut ordet hälsokontroll mot något som bättre beskriver det vi faktiskt gör. Vi föreslår exempelvis »hälso- och arbetsmiljökartläggning med analys och åtgärdsförslag«, »kvalificerat rådgivande hälsosamtal«, »medicinsk kontroll med tjänstbarhetsbedömning« eller »enklare hälsoundersökning inom ramen för medicinska kontroller«. Det är även viktigt att det skapas förutsättningar för att vetenskapligt utvärdera effekten av de insatser vi gör.

Något som sällan nämns i samband med hälsokartläggningar är att de är ett sätt för företagshälsovården att bygga upp långsiktiga relationer med de anställda och företagen. Bra relationer är nödvändiga för att bygga förtroende för våra synpunkter om verksamheten, och förtroendet är oerhört viktigt den dag då vi måste lyfta frågor som kan vara obekväma och kostsamma för företaget.

Den typ av generella hälsokontroller som utvärderats i Cochranestudien och av SBU bör branschen antingen upphöra med helt, alternativt se till att omgående få effekten av dem utvärderad med evidensbaserade metoder.

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.