Att Socialstyrelsen reviderar sina nationella riktlinjer är i sig lovvärt, men den nya versionen av riktlinjer för strokevård och diagnostisering av misstänkt subaraknoidalblödning (Bevakning och uppdatering av Nationella riktlinjer för strokesjukvård) är inte förankrad hos de specialiteter som handlägger och utreder allvarliga och livshotande tillstånd hos denna patientgrupp.

Populärvetenskapligt benämns detta tillstånd som »åskknallshuvudvärk« och innefattar patienter med misstänkta pulsåderbråck, cerebrala  aneurysm, i hjärnan. Dessa patienter söker vård vid närmaste akutsjukhus, som oftast saknar specialistkompetens i neurologi, neuroradiologi eller neurokirurgi.

Diagnosen kan i många fall vara svår att ställa, särskilt hos patienter med normalt neurologiskt status. Missad diagnos finns rapporterat i litteraturen för mellan 5 och 12 procent av patienter som inkommer med potentiell aneurysmblödning [1, 2], och en missad diagnos för denna allvarliga sjukdom kan leda till dödlig utgång. För att minimera risken för underdiagnostik finns som etablerad standard att, efter att klinisk misstanke väckts, utföra datortomografi av hjärnan på patienten (DT skalle/hjärna utan kontrast). Vid så kallad blank DT (alltså inget blod subaraknoidalt påvisas) utförs en lumbalpunktion med likvorspektrofotometri 12 timmar efter symtomdebut för att utesluta eventuell absorbans av blodets nedbrytningsprodukter. 

Nu vill Socialstyrelsen av otydliga skäl utesluta lumbalpunktion vid bedömd blank DT skalle som utförts inom 6 timmar från sjukdomsdebut och därmed kunna frikänna från subaraknoidalblödning utan lumbalpunktion, vilket är illa grundat enligt vår mening. Det medför en onödig risk för patienten och en ytterst kortsiktig hälsoekonomisk vinst (dvs att undvika ett antal timmars vårdtid och lumbalpunktion vs stor risk för morbiditet och mortalitet). Socialstyrelsen hänvisar till tre aktuella studier [3-5], som visar att datortomografi kan ha hög sensitivitet för subaraknoidalblödning (98,5–100 procent) <6 timmar från symtomdebut, men förutsättningen är (vilket visas i studierna) att datortomografin granskas av neuroradiolog, att läkare med god neurologisk kompetens utför den initiala bedömningen och att den datortomografiska undersökningen genomförts med hög kvalitet.

Neurokirurger som konsulteras och handlägger dessa fall vet att dessa kvalitetskrav oftast inte går att efterfölja i den svenska sjukvården, 24 timmar om dygnet, 365 dagar om året, i hela landet. Verkligheten ser annorlunda ut.  

Hur många fall med brustna pulsåderbråck vi riskerar att missa, med stor risk för letal utgång, är svårt att förutse. En aktuell studie [5], som sannolikt illustrerar svenska förhållanden bättre än de tre som Socialstyrelsen refererar till, visar dock att utanför universitetssjukhusen missas upp till 20 procent av de subaraknoidalblödningar som initialt tolkats som en blank datortomografi.

Styrelsen för Svensk neurokirurgi, representerad av landets samtliga universitetskliniker, hävdar att till dess det publicerats fler studier som genomförs under förhållanden som är jämförbara med svensk hälso- och sjukvård ska tidigare rekommendationer kvarstå.

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.