Sverige är en förebild inom gruvindustrin

Glädjande nog konstaterar författarna till artikeln »Sverige bör vara förebild för säkerhet och miljö i gruvindustrin« (LT 18–19/2014, sidan 812) att den tekniska utvecklingen tagit bort många tunga jobb, och att arbetsmiljön i svensk gruvindustri är långt bättre än i andra länder. Vi vill gärna ge vår syn på utvecklingen och det framtida arbetet.

Ny teknik inom gruvbranschen leder till nya utmaningar. Det är därför mycket viktigt att ligga steget före och på ett systematiskt sätt hitta och undanröja de risker som kan uppstå.

I Sverige har vi hela tiden ökande krav från myndigheterna. Det är bra! Vi ska ha en av världens säkraste och bästa arbetsmiljöer på våra företag. Men det innebär också en utmaning att påskynda teknikutvecklingen så att kraven blir möjliga att uppfylla. Exempelvis diskuteras nya sänkta gränsvärden för dieselavgaser, vilket ställer krav på ny teknik i form av nya hybridmotorer och nya alternativa bränslen, som i sin tur ställer krav på kunskap om effekterna av dessa bränslen.

Företagen visar en mycket god utveckling av olycksfallstalen (Figur 1) och arbetar med stort fokus på att skapa en olycksfri verksamhet. Branschen har också en lägre sjukfrånvaro jämfört med näringslivet totalt. Att kunna erbjuda sina anställda och entreprenörer en bra och säker arbetsmiljö är en viktig och strategisk framgångsfaktor. En helhetssyn präglar arbetet. Tekniska förbättringar och lösningar av den fysiska arbetsmiljön, hälso- och friskvårdsfrågor, trivselfrågor, ledarskapsfrågor och attityder och beteenden är alla viktiga delar.

Ett väl utbyggt samarbete finns mellan gruvföretagen när det gäller arbetsmiljöfrågorna. I Gruv- och mineralindustrins arbetsmiljökommitté (GRAMKO) samarbetar gruvföretag, entreprenadföretag, fackliga organisationer och Arbetsmiljöverket. Här bedrivs gemensamma projekt, och det har tagits fram branschgemensamma verktyg och regler. Stor vikt läggs vid att engagera nyetablerade gruvföretag i det förebyggande arbetet och dela med sig av den erfarenhet och kunskap som finns inom de gamla och etablerade företagen. Vid upphandlingar av tjänster är entreprenörens systematiska arbetsmiljöarbete en viktig faktor. GRAMKO försöker också engagera och bjuda in extern företagshälsovård med gruvanknytning till ett samarbete.

Samarbetet med universitet och forskningsinstitut sker kontinuerligt och är mycket viktigt för oss. För att öka kunskapen om att det finns risker med till exempel nya metaller och nya alternativa bränslen krävs forskning. Det gäller att ny teknik utvecklas och utnyttjas för att ytterligare kunna förbättra arbetsmiljön och säkerheten. Det är viktigt att branschen ligger steget före beträffande nya risker men det är också viktigt att påminna och informera om de »gamla« traditionella riskerna, till exempel kvartsdamm, buller och belastningsergonomi, så att de inte glöms bort. Det genomförs kontinuerligt yrkeshygieniska mätningar i våra gruvor av exempelvis kvarts, radon och buller, och åtgärder sätts in om så krävs.

Ett globalt utbyte av kunskap och erfarenheter inom gruvområdet sker framför allt inom EU och branschorganisationen Euromines där Sverige har en ledande roll.

En verksamhet fri från sjukdomar och olyckor är en viktig framgångsfaktor för gruvföretagen. Även fortsättningsvis kommer därför ett stort fokus att ligga på att aktivt skapa miljöer där människor är friska och trivs. Sverige är ett föregångsland, både när det gäller miljö och de anställdas hälsa.

Några klarlägganden:

• Antalet anställda i Svemins medlemsföretag är cirka 8 700. Till det kommer entreprenörer som är verksamma inom företagen. På 1960-talet anlitades väldigt få entreprenörer. När man beräknar frekvensen för olyckor baserat på antalet anställda och jämför antalet olyckor på 1960-talet med dagens måste antalet sysselsatta beräknas på ett likvärdigt sätt. Frekvensen blir då betydligt lägre än den påstådda tiodubblingen av dödsolyckor.
• Silikos var ett mycket stort problem i gruvorna förr i tiden. Det finns ingen uppgift om var de tio avlidna personerna som omnämns i artikeln arbetat, inte heller under vilken tidsperiod. Våra företag vidtar ständigt åtgärder för att minimera dammhalterna. Kontinuerliga mätningar av kvarts görs för att säkerställa att gränsvärden inte överskrids. Arbetsmiljöverket håller på att omarbeta föreskrifterna om kvarts vilket branschen välkomnar.
• Mätning av radon sker kontinuerligt. Personer som vistas i områden med risk för förhöjd radonhalt har personliga dosimetrar. Förhöjd radonhalt kan åtgärdas med ökad ventilation. Gruvbranschen har diskussioner med Strålskyddsmyndigheten och Arbetsmiljöverket vid tolkningen av reglerna. Artikelförfattarna påpekar mycket riktigt att gränsvärdet för bostäder är lägre, men det baseras på att människor (däribland små barn) vistas där dygnet runt, medan det hygieniska gränsvärdet är baserat på en åtta timmars arbetsdag där värdet räknas om till en årsdos.
• Buller är ett problem på flera ställen, men nya bullerdämpade hytter på maskinerna har förbättrat miljön. Hörselskydd måste dock användas vid vissa tillfällen. Det pågår ett projekt i samarbete mellan Svemin, IF Metall och Prevent i syfte att sprida kunskap om buller, bullerbekämpning och hörselskydd.

Läs repliken:
Glöm inte arbetsmiljöarbetet