I mars 2014 besökte Bill Gates Karolinska institutet (KI). På Facebook har han berättat att det han älskar med universitetsbesök är att studenterna ställer de allra svåraste frågorna. Karolinska institutet avsatte dock endast 15 procent av de 1 000 biljetterna till studenter. Innan besöket kontaktade jag arrangörerna för att försöka få med en student-representant i panelen. Studenterna blev i stället erbjudna att få ställa en fråga från publiken, men tiden tog slut. 

Besök från Bill Gates är onekligen ett speciellt evenemang och att KI valde att prioritera andra än sina studenter är kanske förståeligt, även om det skiljer sig från hur många andra universitet hanterat hans besök, då publiken främst bestått av studenter.

Min oro är vad som händer om KI börjar använda samma prioritering för universitetet i sin helhet. De senaste åren har KI fått in över en miljard kronor genom så kallad fundraising, och även där har studenterna glömts bort. Det enda utbildningsprojekt som fick pengar från fundraisingkampanjen har KI redan dragit sig ur. KI:s senaste tillskott Aula Medica har ingen plats för studenterna, och trots stora protester från studenterna byggs KI:s nya flaggskepp för forskning, Biomedicum, utan studentlabb. 

Det mest oroväckande är att KI nyligen uteslöt studentrepresentanterna ur sin ledningsgrupp, vilket beslutades utan medverkan av dessa. Rektor Anders Hamsten förklarar beslutet med att »Studentberedningen inrättades [samtidigt] med ambitionen att bättre tillgodose studenternas behov av kontakter med universitetsledningen och för att förbättra studenternas reella möjligheter till inflytande genom att skapa ett forum ägnat åt att fokusera på och gå på djupet med de frågor som är av särskild betydelse ur ett studentperspektiv«. I sin årsrapport välkomnar doktorandstuderande rektors beslut att skapa den nya studentberedningsgruppen. Att man uteslutit studentrepresentanter från ledningsgruppen anser man dock vara en negativ utveckling då det minskar studenternas påverkan på andra ärenden samt transparensen av KI:s ledning. 

Anders Ekbom, prefekt på KI, jämförde nyligen i LT två amerikanska toppuniversitet med två svenska [1]. En stor skillnad är att utbildnings- och undervisningsengagemang är meriterande för befordran i USA. I Sverige ligger fokus på forskning även för anställningar som innefattar undervisning. Är det då förvånansvärt att många forskare fokuserar på sin forskning på bekostnad av undervisningen, eller att dessa forskare tillsammans ibland fattar beslut i KI:s beslutsorgan som gynnar forskningen på bekostnad av utbildningen? 

I år är det valår för dekaner på KI. I kandidaternas presentationer hade bara en, Annika Ösman Wernerson, skrivit att hon vill införa kriterier och kompetenskrav inom utbildning för lärartjänster. Jag hoppas att även övriga vill engagera sig i frågan. Vi behöver en ökad integration mellan forskning och utbildning, och ett ökat samarbete mellan studenter och ledningen. Att satsa mer på studenterna och mer på utbildningen gynnar alla på KI, och vi behöver påminna oss själva om det.

Läs repliken:
Viktigt med fungerande studentinflytande