Som relativt ung patient diagnostiserad med en allvarlig och ovanlig cancersjukdom har jag fått avancerad vård på flera olika platser i Vårdsverige, inklusive Karolinska universitetssjukhuset (KS), Sahlgrenska universitetssjukhuset och Centrallasarettet i Västerås. Mina upplevelser är inte unika, men jag vill ändå lyfta några intryck som jag tror kan beröra många som arbetar i vården. Kanske något att fundera på under sommaren?
Vikten av att känna till vad som händer på forskningsfronten. Tack till de läkare som visat för mig att de är medvetna vad som sker inom forskningen, förfrågat kollegor nära och i fjärran, samt även ändrat min behandling med stöd av nya studier.
Jämställdhet. Att från sängkanten se en manlig och en kvinnlig läkare, båda i 50-årsåldern, helt jämbördes fundera över och diskutera hur min behandling ska se ut är en minnesbild som återkommande fyller mig med stolthet. Även om naturligtvis inte alla liknande relationer fungerar på samma sätt över hela Vårdsverige så är det ett fint bevis på att vi kommit någon vart på jämställdhetsfronten här hemma.
Väl fungerande arbetsfördelning och kommunikation mellan undersköterska–-sjuksköterska och sjuksköterska–läkare. På de avdelningar där jag upplevt mig möta bäst vård har samarbetet mellan ovanstående två par fungerat smidigt, och man har kompletterat varandra på ett utmärkt sätt. På de avdelningar där jag upplever mig ha fått sämst vård har samarbetet huvudsakligen yttrat sig i form av en tydlig rangordning där man arbetar enskilt och få initiativ kommer nerifrån. Det här bör vara en viktig fråga för varje avdelningschef att göra sig medveten om och arbeta med.
Nu till några punkter som jag har upplevt mindre bra, men som alla är relativt enkla och billiga att rätta till. Vilket sjukhus har rättat till nedanstående redan i höst?
Färgkodade tjänstebrickor. Fördelarna med färgkodade tjänstebrickor (till exempel röd för läkare) som införts på KS är uppenbara, och hjälper mig som patient att ställa rätt frågor till rätt person. För mig är det viktigt att mina akademiska titlar och så vidare står korrekt på mitt visitkort och i min e-postsignatur. Vill man skylta med detta görs detta enkelt med en extra vit bricka. När är detta infört i hela Vårdsverige?
Onödigt titulerande. Att höra läkare som är jämnåriga med mig referera till kollegor som dr X och dr Y, och så vidare, känns otidsenligt och ger mig ett intryck av att befinna mig på »vischan« för ett halvsekel sedan. Jag arbetar i universitetsvärlden och för mig är det mycket viktigt att så fort som möjligt ta bort ett onödigt titulerande, för att så snabbt som möjligt kunna samarbeta på ett så effektivt sätt som möjligt. När är det här tramset avskaffat på ditt sjukhus?
Vi ska mötas som jämbördiga människor. Det här är naturligtvis en gammal klassiker men jag vill betona vikten av att mötas som jämbördiga människor. Att som svårt sjuk mötas av vårdpersonal, jämnårig med mig själv, talande på ett sätt som (kanske) är passande till en patient med demens och hög ålder kan faktiskt upplevas som verkligt obehagligt. Låt oss finna trygghet i oss själva
och mötas som de unika människor vi alla är.
Med hopp om en varm sommar!