Famna i korthet

Famna (Riksorganisationen för idéburen vård och social omsorg) bildades 2004. Famna tillvaratar gemensamma intressen för de föreningar, stiftelser, kooperativ och företag som bedriver sin verksamhet där vinsten/överskottet återinvesteras i verksamheten.

Under den gångna valrörelsen förekom en del ideologisk retorik kring driftsformerna. På debattsidor påstod somliga att den enda drivkraften för utveckling i vården skulle vara vinst. Motståndare hävdade å andra sidan att denna vinst måste tyglas för att ge utrymme åt kvalitetsutveckling.

Samtidigt känner de flesta som arbetar i vården igen sig i faktumet att vad som får oss att gå till jobbet och vilja ge en bra vård snarare är djupt liggande drivkrafter som inte kan reduceras till bara vinst.

Göran Rosenberg skriver i sin bok »Plikten, profiten och konsten att vara människa« [1] om hur vinst har blivit synonymt med valfrihet, fast samband saknas. Inte heller uppfattningen att vinst är ett uttryck för effektivitet stämmer. I stället är det iakttagelsen av hur sjukhuspersonal av egen fri vilja tar sig tiden att hålla en döende patient i handen som får honom att ställa sig frågan: Varför gör vi som individer saker som vi inte är tvingade att göra?

Kraften i denna fråga är lika viktig på ett övergripande samhällsplan: Varför går människor samman i idéburna organisationer och skapar vård och omsorg, varje dag året om, utan att de måste?

Svaret på frågan kan beskrivas så här: Vare sig du talar med en läkare eller en patient om hur vården borde vara så finns i grunden de medicinskt etiska värderingarna. Genom att ta sin utgångspunkt i dessa gemensamma värderingar har de idéburna vårdgivarna startat verksamheter med drivkraften att det måste finnas ett bättre sätt att möta patienter och deras behov. Men också ett bättre sätt att ta tillvara på medarbetarnas engagemang och ett bättre sätt att ta ansvar för samhällets resurser.

Med utgångspunkt från denna skillnad mellan våra etiska värderingar och ekonomiska intressen är det fullt förståeligt och rimligt att som Svenska Läkaresällskapets arbetsgrupp för »En värdefull vård« ifrågasätta ekonomiska styrmodeller som enda medel att följa upp och utveckla vård med god kvalitet [2].

Men vad finns det då för alternativ för att styra och utveckla vården förutom vinstmål och New public management?

Här kan erfarenheterna från idéburna vårdgivare bidra. Dessa verksamheter är inte en enda unison modell utan en form som samlar många olika idéer om hur man kan utforma vården på bästa sätt. Samtidigt finns det en del gemensamma karakteristika, till exempel att överskott återinvesteras i verksamheten, och att verksamheten vanligtvis är långsiktig.

Inom idéburen vård och omsorg i Sverige arbetar i dag över 6 000 anställda, de flesta verksamheter har funnits länge, är hållbara och utvecklas. Internationellt är non-profit-aktörer ofta både i majoritet och håller mycket god kvalitet. De fungerar, och levererar.

Naturligtvis finns det goda driftsexempel inom både offentlig, privat och idéburen verksamhet. Det som snarare skiljer ut de idéburna aktörerna är möjligheten att systematiskt närma sig professionen, vårdsituationen, patienter och styrning utifrån gemensamma värderingar. Med grunder i det civila samhället och folkrörelsen är verksamheterna präglade av ett delaktighetsarbete, ofta nerifrån och upp. Undersökningar visar att personalen i idéburna verksamheter anser att det är lätt att få kontakt med sina chefer och upplever att cheferna lyssnar [3].

Det är dessa gemensamma värderingar i idéburna organisationer som skapar förutsättningar för andra sätt utveckla, följa upp och styra verksamheten. Eftersom det inte finns någon inneboende motsättning mellan verksamhet, personal och brukare skapas en förståelse för hur ekonomisk styrning, nya metoder och organisatoriska förändringar alla syftar till en värdeskapande vård. Genom att ge kompetens och kapacitet för patienter och professionella att själva utveckla vårdens vardag på ett systematiskt sätt med evidensbaserade metoder skapas underlag för verksamheten att följa upp resultat och säkra kvaliteten [4].

Det finns en stark och positiv utvecklingskraft hos de idéburna utförarna. Genom att kombinera denna kraft med systematiskt förbättringsarbete skapas nya förutsättningar för att styra och följa upp verksamheter. Samtidigt ges möjligheten för de olika professionerna i vården att utveckla kvalitén tillsammans med dem den är till för, patienterna.

Även om det är svårt att ha anspråk på att dessa tankar ska passa alla och överallt tror vi att idéburna organisationer har varit, är och om förutsättningarna ges kommer att fortsätta vara ett viktigt bidrag för vårdens utveckling.