Hög stressnivå hot mot läkarstudier

Alla studenter utsätts för stress i olika former, även läkarstudenter [1-3]. Under den kliniska utbildningen hamnar de i situationer som präglas av medicinsk komplexitet, dramatik och oklarhet kring sin roll som läkarstudent. Det är vanligt att läkarstudenter, utöver den teoretiska studiepressen, hamnar i situationer som i svåra fall kan leda till en traumatisk stressreaktion. Stresshantering är därför viktigt både som student och senare i yrkeslivet för att undvika ohälsa [4-9]. 

Flera studier har belyst ­läkarstudenters stress, utbrändhet och mentala hälsa [10, 11]. Depression förekommer i högre grad än hos befolkningen i övrigt, och kvinnliga studenter drabbas i större utsträckning än manliga [2, 11, 12]. Tidigare erfarenheter och livshändelser gör att vi påverkas av och hanterar stress olika [13]. En välfungerande och trygg studiemiljö är viktigtmen även tillgång till stödåtgärder om en situation uppstår under den kliniska utbildningen  [6, 9, 14].

En fjärdedel av de läkarstuderande i Uppsala som svarade på enkäten hade upplevt en traumatisk stressreaktion under studietiden enligt en modifierad version av PTSD-screeningverktyget IES-R. Merparten svarade att de då inte visste vart de skulle vända sig. Vanligast var att de vände sig till vänner, kursare och familjen, vilket innebär att dessa situationer inte kommit de ansvariga för utbildningen till kännedom.

Att så många av läkarstudenterna varit med om en emotionellt påfrestande händelse kan tyckas anmärkningsvärt, men samtidigt något man kan förvänta sig då en stor del av utbildningen innebär att träffa svårt sjuka patienter. Det kan anses normalt att reagera emotionellt i svåra möten, men att en stor andel studenter uppger att de haft en så stark upplevelse av en eller flera situationer att den kan beskrivas som en traumatisk stressreaktion är mer uppseendeväckande, särskilt då merparten angav att de inte fick möjlighet att bearbeta det inträffade under sin kliniska placering.

Stress och mental ohälsa kan leda till försämrade akademiska prestationer, bristande kompetens och medicinska felbedömningar som kan äventyra patientsäkerheten, och kan till slut leda till att studenten väljer att hoppa av utbildningen [1, 13]. Därför är det av största vikt att ta läkarstudenters stressnivåer och psykiska hälsa på allvar. Att identifiera och eliminera stressorer är en förutsättning för att förebygga komplikationer [20], framför allt då dessa kan kvarstå särskilt hos nyblivna läkare när de kommer ut i yrkeslivet [4, 7].

Arbetsmiljön var också en signifikant prediktor för posttraumatisk stressreaktion hos många i studien. Studenter är beredda på att de kommer att vara med om medicinskt svåra situationer och att detta ingår i att vara läkare, och sådana situationer genererar därmed endast måttliga stress­reaktioner hos de flesta. Där-
emot är många inte beredda på brister i arbetsmiljön, vilket då leder till kraftigare, och i vissa fall traumatiska, stressreaktioner.

För att förbättra arbetsmiljön för läkarstudenter måste de ansvariga för utbildningen få kännedom om vad som sker på kliniken, i vilka situationer studenter drabbas av emotionell påfrestning och i vilken omfattning det sker. Studenterna efterlyser ett öppet klimat kring dessa frågor och vill att informationen om vart man kan vända sig förbättras. Vidare önskar sig flertalet tillgång till en opartisk kontaktperson som har ett övergripande ansvar.

Sammanfattningsvis kan man konstatera att kliniska placeringar ofta är korta och intensiva och i vissa fall förlagda utanför lärosätet. Det är därför viktigt att studenter vet vart de ska vända sig vid behov av samtal. Ansvariga bör aktivt verka för en trygg arbetsmiljö för studenter och sträva efter ett öppet klimat mellan ansvariga för utbildningen och studenterna så att det faller sig naturligt att föra en dialog. Studenterna bör få tillgång till en kontaktperson som kan hjälpa dem att bearbeta det inträffade och driva frågor om förbättringar hos ansvariga. Det krävs även en ökad medvetenhet hos handledare om att läkarstudenter inte alltid är beredda på vad de kan få uppleva på kliniken och att de därför kan reagera olika i stressande situationer och i vissa fall behöva stöd.