Sedan 25 år tillbaka har globalt observerats en hög förekomst av invasiva infektioner orsakade av grupp A-streptokocker (GAS, Streptococcus pyogenes), bland annat sepsis, endometrit, pleuropneumoni, mjukdelsinfektioner, nekrotiserande fasciit och toxisk chock. Handläggningen kan vara mycket krävande, mortaliteten är inte obetydlig, och anmälningsplikt enligt smittskyddslagen infördes i Sverige år 2004.
Av Folkhälsomyndighetens webbplats framgår att antalet invasiva GAS-infektioner (iGAS) successivt ökat till 748 fall år 2013, motsvarande 7,75 fall/100 000 invånare. För ett decennium sedan var incidensen i en europeisk studie omkring 3,0 fall/100 000 invånare i Skandinavien och Storbritannien, det vill säga länder med effektiv rapportering. Den totala mortaliteten var 19 procent, och vid toxisk chock 44 procent [1].
En besläktad patogen, Streptococcus dysgalactiae ss equisimilis (SDE), har under senare år alltmer uppmärksammats på grund av svåra infektioner. SDE kan till skillnad från andra grupp C/G-streptokocker, men i likhet med GAS, betraktas som exklusivt humanpatogen och har väsentligen samma infektionsspektrum som GAS. Arterna har klassificerats som mycket närstående, och båda uppvisar viktiga virulensfaktorer som M-protein (typvariabelt, antifagocytärt ytprotein), streptolysiner S och O, streptokinas, C5a-peptidas, plasmin-, fibronektin- och lamininbindande ytproteiner; däremot saknas hos SDE klassiskt cysteinproteas och de flesta superantigenerna hos GAS [2-5]. Kliniska isolat av SDE tillhör i regel grupp G, mer sällan grupp C.
Vid ytliga infektioner i svalg och hud isoleras SDE ungefär lika ofta som GAS, och även asymptomatiskt bärarskap är välkänt [5]. Invasiva infektioner orsakade av SDE (iSDE) är enligt aktuella studier från bland annat Norge, Danmark, Finland, Centraleuropa, Kanada, USA, Taiwan, Japan minst lika prevalenta som iGAS men är något vanligare hos äldre och personer med underliggande morbiditet, till exempel diabetes, malignitet, kardiovaskulär sjukdom, alkoholism och hudsjukdomar [6-11].
Mortaliteten vid iSDE är i nivå med iGAS (5–20 procent enligt olika rapporter). För bägge patogenerna har således en påtaglig och oväntad ökning av invasiva infektioner ägt rum under det senaste kvartsseklet [7, 12]. Bakgrunden till detta har mest studerats för GAS, där man hos invasiva stammar funnit nyförvärv av vissa virulensegenskaper vid jämförelse med tidigare decenniers isolat av bland annat M1, den mest aggressiva typen [13]. Lateralt genutbyte mellan och inom streptokockarter anses åtminstone delvis förklara att det uppträder nya stammar med ökad virulens [14].
Bördan, eller vårdtyngden, av iSDE är sannolikt jämförbar med den för iGAS. Internationellt saknas mig veterligen anmälningsplikt för iSDE, och finns för iGAS endast i vissa länder. Enligt min mening bör smittskyddslagen omfatta även invasiva infektioner med SDE (grupp C/G-
streptokocker) bland anmälningspliktiga utöver allmänfarliga sjukdomar, detta av samma skäl som för iGAS, det vill säga infektionens svårighetsgrad och potentiella betydelse för folkhälsan. Tilläggas bör att humanpatogena grupp C/G-streptokocker ur diagnostisk synpunkt är närmast ekvivalent med SDE och att de flesta laboratorier numera även kan fastställa denna art; liksom för GAS utgör M-protein grunden för typindelning och epidemiologi.
Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.