Läkarförbundet ser de utlandsutbildade läkarna som ett välkommet tillskott i den svenska sjukvården, oavsett om det rör sig om svenskar som har studerat utomlands och sedan återvänt till Sverige eller om kollegor från andra länder som väljer att flytta hit. Vi är övertygade om att det finns många läkarutbildningar med god kvalitet såväl innanför som utanför Sveriges gränser. Vi ser dock ett behov av att reformera den svenska modellen för läkares utbildning och vidareutbildning så att den passar både för svenskutbildade och utlandsutbildade läkare.
Sverige står som medlem i EU bakom principen om fri rörlighet på den inre marknaden. Sverige är också bundet av det europeiska yrkeskvalifikationsdirektivet som ska möjliggöra denna fria rörlighet på arbetsmarknaden samtidigt som kompetensnivån inom reglerade yrken garanteras. Det innebär bland annat ett ömsesidigt erkännande av läkarlegitimationer från EU:s medlemsländer.
De flesta länder inom EU har i dag en sexårig läkarutbildning som leder till legitimation. Norge, Finland och Polen, som tidigare har haft kliniska tjänstgöringar liknande AT före legitimation, har nyligen förändrat sina system så att läkarexamen leder eller kommer att leda direkt till legitimation. Den svenska läkarutbildningen är en termin kortare än vad som är gängse, och det är först efter fullgjord AT på ytterligare minst ett och ett halvt år som svenskutbildade läkare blir legitimerade. Tillsammans med den ständigt ökande »väntetiden« mellan examen och påbörjad AT gör detta att svenskutbildade läkare blir låsta i Sverige i flera år efter examen, innan de får en internationellt gångbar yrkeskvalifikation.
Tanken med den svenska allmäntjänstgöringen är att ge en trygg introduktion och en strukturerad väg in i yrkeslivet för läkare. Att AT ligger före legitimation gör dessvärre att läkare som kommer till Sverige med utbildning och legitimation från ett annat EU-land går miste om en viktig introduktion till svensk sjukvård eftersom de som legitimerade inte kan göra AT. Detta försvårar inträdet på den svenska arbetsmarknaden, samtidigt som den svenska sjukvården har ett stort behov av att rekrytera kompetenta medarbetare. Flera landsting har provat olika typer av standardiserade introduktionslösningar, tyvärr ofta med villkor som har varit missgynnsamma för den utlandsutbildade läkaren.
Läkarförbundet vill framhålla behovet av ett individualiserat förhållningssätt och rimliga anställningsvillkor. Plusprogrammet i Västra Götaland är en bra lösning där introduktionen integreras i det ordinarie arbetet.
Sverige är ett litet land som har mycket stor nytta av den fria rörligheten inom EU och EES, inte minst inom sjukvården där en stor del av personalen är utlandsfödd och/eller utbildad i utlandet. Vi vill verka för en förändring av det svenska systemet så att det bättre samspelar med vår omvärld, samtidigt som vi värnar en hög utbildningskvalitet.
Läkarförbundet driver därför sedan flera år att den svenska läkarutbildningen bör förlängas till sex år och leda till legitimation. Den bör sedan följas av en 1-årig bastjänstgöring som inledning på specialiseringen. På så vis skulle vi kunna bevara det värdefulla lärande som sker i dagens AT samtidigt som vi får en utbildningsstruktur som passar för såväl svenskutbildade som utlandsutbildade läkare, och som ökar möjligheten till internationell rörlighet för alla parter.