Metaanalyser av nattarbete och bröstcancer rapporterar betydande heterogenitet [1-4]. Det var en viktig anledning till författarnas reservationer i de två metaanalyser jag refererade till tidigare [1, 2]. En trolig förklaring till heterogeniteten är att studierna rapporterar selekterade fynd från en större pool av analyser, med många olika modeller av exponering, kontrollvariabler och urval från många olika dataset. Detta skulle innebära att riskerna som studierna rapporterar i hög grad anpassats till ett specifikt dataset och inte kan generaliseras till andra populationer utan att justeras för bias.

Metaanalyser av exponeringstid för nattarbete visar en 3-procentig ökning av risken (relativ risk [RR] 1,03, 95 procents konfidensintervall [KI] 1,01–1,05) för vart femte år [3], en 5-procentig ökning vart femte år, men med bredare KI (RR 1,05, KI 1,01–1,10) [1] och 15 procent överrisk (RR 1,15, KI 1,03–1,29) för en grupp med över 15 års exponering [4]. Alla är statistiskt signifikanta på marginalen, och skulle förlora sin signifikans med minimal justering för bias. Väger man in resultaten från den stora holländska studien [5] lär risken också förlora signifikans. En metaanalys fann ingen signifikant risk för  mer än 8 års exponering (RR 1,04, KI 0,92–1,18) eller mindre än 8 års exponering (RR 1,13, KI 0,97–1,32); notera att risken var lägre för dem med över 8 års exponering [2]. Om man exkluderar den mest osäkra beräkningen och den icke signifikanta analysen tyder sambanden på en potentiell riskökning i storleksordningen 12–20 procent efter 20–30 års nattarbete, dvs om man accepterar att inte justera för bias och ignorerar den holländska studien.

Metaanalyser utan hänsyn till exponeringstid visar att det finns en signifikant risk i så kallade fall–kontrollstudier men inte i prospektiva kohortstudier. Detta skapar frågetecken kring metodologiska bias, framförallt i de retrospektiva fall–kontrollstudierna där bröstcancerfall och kontroller fått skatta mängden nattarbete. Beroende på hur man värderar dessa två designer kan man komma till olika slutsatser. För prospektiva kohortstudier rapporteras icke signifikanta risker på RR <1,10 medan fall–kontrollstudier ligger högre. Den sammanvägda risken hamnar på 20 procents riskökning för nattarbetare [1-4]. Det finns försök att estimera risker för andra exponeringsmått men det är fortfarande relativt få studier och resultaten får nog anses spekulativa ännu.

Att lyfta fram enskilda studiers resultat som Torbjörn Åkerstedt gör är en osäker metod med många brister. Metaanalyser är mycket säkrare och de beräknar en risk som i dag är så låg att den mycket väl skulle kunna förklaras med metodologiska problem och publiceringsbias.

Läs tidigare inlägg:

Bröstcancerrisken för nattarbetare är grovt överdriven Michael Ingre

Litteraturen pekar på samband, men större studier behövs Torbjörn Åkerstedt