Klimatförändringen är det största hotet mot människors hälsa under 2000-talet, konstaterar de välkända medicinska tidskrifterna British Medical Journal och Lancet. Mänsklig aktivitet inom energisektorn, industrin, jordbruket och transporter resulterar i gigantiska utsläpp av växthusgaser. Dessa lagrar en tilltagande mängd solenergi i vatten, jord och hav som orsakar stigande temperaturer, smältande glaciärer, stigande havsnivåer och allt fler extrema väderhändelser. Vår glob drabbas av skyfall med översvämningar, orkaner med sönderslagen infrastruktur, värmeböljor och torka.

Alla dessa väderhändelser följs av ökad sjuklighet, dödsfall och svåra psykiska trauman. Skyfallen nyligen över Pakistan som orsakat många dödsfall och ödeläggelse av bebyggelsen för miljontals människor, monsterorkanen över Filippinerna 2013 som dödade omkring 10 000 personer och som förstörde infrastrukturen över stora områden, torkkatastroferna i Afrika som orsakat svält, flyktingströmmar och krig, för att bara nämna några av klimatkatastroferna de senaste åren, kan vara exempel på detta.

Ett förändrat klimat påverkar också förekomsten av smittsamma sjukdomar. Denguefeber, malaria, fästingburna infektioner och chikungunyafeber sprider sig. Översvämningar och skyfall påverkar vatten- och avloppsförsörjning med risk för mag–tarminfektioner.

Något som man talat förvånansvärt lite om är att klimatförändringen kan ha bidragit till spridningen av ebola. Perioder av torka och kraftig nederbörd i Västafrika har lett till dåliga skördar, vilket gör att människor söker sig till djungeln och »bushmeat« för att få mat. Och utbrotten har börjat med att människor har varit i kontakt med sjuka eller döda djur, som spritt ebolavirus. Dessa förödande konsekvenser av klimatförändringar bidrar till att öka ojämlikheten i hälsa ytterligare hos redan utsatta befolkningsgrupper på grund av bristande infrastruktur och hälso- och sjukvårdssystem.

Vid förra årets medicinska riksstämma anordnade Läkare för miljön tillsammans med Svenska Läkaresällskapet och Sveriges läkarförbund ett symposium under rubriken »Klimatkris – Behöver doktorn bry sig?« Svaret är ja. Även vid årets riksstämma anordnar vi ett symposium. Denna gång under rubriken »Klimatet och hälsan – Vad kan doktorn göra?«

En av världens ledande medicinare inom området klimat och hälsa, professor Anthony Costello från University College of London är huvudtalare, och kommer att redogöra för Lancetkommissionens sammanställning och analys av de allvarliga medicinska effekterna av klimatförändringen. 

Läkare har ett tydligt etiskt ansvar att förebygga ohälsa. Vi ser symposiet som en startsignal för ett bredare engagemang inom läkarkåren för att stimulera forskning och utbildning samt spridning av kunskap om de ohållbara medicinska konsekvenserna av fortsatta utsläpp av växthusgaser. Vi ansluter oss till FN:s klimatpanels analyser om att vi skyndsamt måste minska våra koldioxidutsläpp, för att omkring år 2100 vara nära noll, för att de medicinska och ekologiska konsekvenserna inte ska bli ohållbara och för att kunna minska ojämlikheten i hälsa. FN:s klimatpanel har dessutom beräknat att den globala ekonomiska tillväxten inte tar skada av en sådan omställning.

Vår ambition är att sprida kunskaper till allmänhet, makthavare och medier om de medicinska konsekvenserna av den tilltagande klimatförändringen och öka pressen för att skyndsamt minska dess skadliga konsekvenser.