Hannes Jansson frågar i sitt inlägg varför Läkarförbundet inte vill behålla AT före legitimation, även om läkarutbildningen förlängs till sex år, och hur förbundet ser på risken att legitimation kan komma att ges direkt efter läkarexamen utan att någon klinisk bastjänst införs i stället för dagens AT.

Tanken med AT-tjänstgöringen är att ge en trygg introduktion och en strukturerad väg in i yrkeslivet för läkare – något Läkarförbundet anser att alla läkare bör få. Att AT ligger före legitimation gör dock att läkare som kommer till Sverige med utbildning och legitimation från andra EU-länder stängs ute från denna introduktion. Syftet med AT förfelas också när majoriteten av AT-läkarna redan har arbetat kliniskt som vikarierande underläkare i närmare ett år innan de påbörjar sin AT.

Läkarförbundet vill se en förändring av det svenska systemet så att det blir mer likt de övriga EU-/EES-länderna. Det är inte rimligt att det ska ta 7–8 år för svenskutbildade läkare att få legitimation när det tar 6 år i nästan alla andra EU-/EES-länder.

Ett avskaffande av AT kräver dock en anpassning av specialiseringen för att säkerställa en gemensam och bred introduktion till yrkeslivet. Läkarförbundets förslag är att detta sker i form av en ettårig introduktionstjänstgöring som inledning på specialiseringen. På så vis skulle vi kunna behålla fördelarna med AT samtidigt som vi skulle kunna bli av med flera av dagens problem.

Läkarförbundet har arbetat för en lösning med obligatorisk bastjänstgöring efter legitimation sedan arbetet med Läkarutbildningsutredningen påbörjades. Utredningen visar också på behovet av att se över introduktionen till yrkeslivet om regelverket ändras. Läkarförbundet förutsätter därför att en förändring av grundutbildningen kommer att åtföljas av en översyn av specialiseringen, och tror inte att det finns någon överhängande risk att AT skulle avskaffas utan att den ersätts av någon annan form av reglerad introduktion till yrkeslivet.