Det är med glädje vi ser att artikeln om kostnader för vården av kvinnor och män har väckt stort intresse. Artikeln har bland annat varit grund för ett inslag i såväl Sveriges Radio som SVT Rapport, men har också väckt debatt i Läkartidningen. Elias Johansson har en del synpunkter och frågor kring den metod vi använt för att få fram våra resultat. Vi vill försöka besvara några av hans invändningar.

En invändning rör medelkostnaderna för vården vid hjärtinfarkt utan eller med komplicerade faktorer. Här kan kanske ett förtydligande kring terminologin ge en förklaring. »Komplicerade« står i DRG-sammanhang för medsjuklighet, och bygger på de bidiagnoser som patienten har, eller egentligen de bidiagnoser som registrerats vid vårdtillfällen. Dessa bidiagnoser har konstaterats påverka kostnaden för vårdtillfället.

När det gäller skillnader i kostnader tycker vi att det intressanta är att det tycks finnas skillnader i behandlingsmetoder som verkar bero på kön, och att det i sin tur påverkar kostnaderna. Detta är tydligt när det gäller appendicit. Många gånger är det självklart att det ska vara skillnader i behandlingsmetoder eller behandlingsinsatser, och att kön då kan vara en faktor av många. Men vi tycker att det viktigt att reflektera över varför det är olika; ofta tror vi att vi inte gör skillnad trots att vi gör det.

Elias Johansson ställer sig också tveksam till våra uppgifter om PCI och kranskärlsröntgen. Enligt honom tycks fler genomgå PCI än kranskärlsröntgen. Det vi undersökt är dock angiografi som inte ledde till någon PCI, och vi har kallat detta för bara angiografi. En PCI innebär ju att man utifrån angiografi går vidare med ballongvidgning och ofta stentimplantation.

En annan fråga handlar om skillnaderna i vårdtid mellan könen vid appendicit fördelat på olika åldersgrupper. Elias Johansson menar att underlaget är förhållandevis litet (n = 151). Han har en poäng i sitt resonemang, men vi menar att 151 fall inte är så få, och med hans argument skulle många studier kunna ifrågasättas.

För att öka antalet fall skulle man kunna använda flera års data, men då finns risker för att det uppstår problem på grund av förändrade behandlingsrutiner, ändrad registreringskultur etc. Vi ser den här studien som ett första steg för att belysa skillnader på grund av bland annat kön och genus. Styrkan i studien är att vi kunnat kombinera kostnader med behandlingsval, och att vi har data som bör kunna användas för att uppmärksamma omotiverade skillnader i vården.

Elias Johansson avslutar sin replik: »Generellt vore det önskvärt med mer diskussion om för- och nackdelar med att basera forskning på DRG-koder (diagnosrelaterade grupper) och KPP (kostnad per patient)«. Vi välkomnar en sådan diskussion. Vår analys berör hela 70 procent av alla sjukhusvårdade patienter i Sverige, med andra ord väldigt många individer. Vår avsikt var att undersöka om vi kan använda denna databas till exempelvis en könsanalys.

Läs mer:
Att undersöka kostnader är svårt