Som underlag för nationella delegater vid klimatförhandlingarna under COP21 i Paris 30 november–11 december har Världshälsoorganisationen WHO genomfört ett omfattande arbete som belyser hur folkhälsa och klimatförändringar är sammankopplade [1].

I arbetet diskuteras konsekvenser för folkhälsa i olika länder, dels utifrån ett scenario med lyckade klimatförhandlingar och utsläppsbegränsningar, men även det värre utfallet med kvarstående höga utsläpp av växthusgaser. I relation till hälsa är skillnaden mellan dessa två framtidsutsikter väsentligt mer relevant för beslutsfattare, hälsoprofessionen och allmänheten än förändringar av klimatindikatorer.

Vid ett flertal tillfällen har klimatförändringar utpekats som ett av de största hoten mot global hälsa. WHO vill mot den bakgrunden engagera hälso- och sjukvårdspersonal att ta ställning i klimatförhandlingarna. Organisationen önskar även att professionen ska se över hälsosektorns klimatpåverkan och beskriva hur ett hälsosamt leverne (som bättre kostvanor och minskad bilkörning) kan vara positivt för individen och bidra till mindre utsläpp av växthusgaser.

Under förhandlingarna vid COP21 ska man, förutom att försöka nå bindande klimatutsläppsmål, även diskutera hur mycket pengar som ska avsättas för att hjälpa fattigare länder med klimatanpassning. Anpassning behövs oberoende av förhandlingsresultatet, eftersom även lyckade förhandlingar (med begränsning till ett globalt 2-gradersmål i global uppvärmning) lämnar oss med förändrade livsbetingelser.

Världshälsoorganisationens bedömningar kan tjäna som underlag när länder ska uppskatta behoven inför klimatanpassning och upprätta konkreta planer. En grundidé som enligt vår mening bör lyftas oftare i dessa sammanhang är att införa ett hälsoperspektiv i allt policyarbete [2].

Vid institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet bedrivs forskning på området klimatförändringar och hälsa, bland annat delar av arbetet som nu lanseras av WHO. Som partner i ett internationellt konsortium har vi tagit fram beräkningar på scenarier för framtidens hälsoläge, dels i en rapport som lanserades 2014 [4], men även direkt i framtagandet av de landsprofiler som nyligen offentliggjorts [1]. 

Beräkningarna som presenteras av Världshälsoorganisationen täcker inte alla typer av hälsoutfall, utan fokuserar på större mer välstuderade sjukdomsgrupper som bland annat malaria, denguefeber, mat- och vattenöverförda diarrésjukdomar, värmerelaterade dödsfall och yrkesrelaterad ohälsa. Det finns således många effekter som inte tas med, och det kvarstår stora osäkerheter.

I ett arbete där vi vid Umeå Universitet tidigare deltagit har osäkerheten i klimatkonsekvenser på hälsan kvantifierats [3]. Vi jämförde då osäkerheter i klimatmodeller och klimatscenarier samt hälsokonsekvensmodeller. Resultaten visar att osäkerheten i framtida konsekvensberäkningar av hälsa är betydande.

En anledning till detta är troligen att vi alla inom hälsoområdet är noviser i dessa forskningssammanhang. Hälsokonsekvensmodeller behöver därför utvecklas och göras mer jämförbara. På liknande sätt har osäkerheten i klimatmodeller minskat i takt med att forskningen utvecklats och modeller förbättrats, även om forskningsresultaten ändå alltid har varit informativa.

Genom en systematisk och policyinriktad ansats är förhoppningen att WHO-arbetet ska vara vägledande vid klimatförhandlingarna. Hälsa är trots allt kanske det viktigaste och mest kännbara utfallet av klimatförändringarna.

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.