Västra Götalandsregionens satsning på Angereds närsjukhus gjordes för att minska hälsoklyftorna. Foto: Bert Leandersson

Västra Götalandsregionen har publicerat sin årsrapport för 2014 med fokus på hypertoni och kranskärlssjukdom. Rapporten redovisar data från det regionala kvalitetsregistret för offentlig och privat primärvård [1]. Utmärkande i materialet är data från nordöstra Göteborg (med stadsdelarna Angered och Östra Göteborg), ett socioekonomiskt utsatt område med stor bostadsbrist och hög arbetslöshet.

Andelen fysisk passivitet, fetma, rökning och depression är högre i nordöstra Göteborg än genomsnittet för Västa Götalandsregionen [2]. Risken att dö i förtid är större, medellivslängden 8–10 år kortare än för invånare i västra Göteborg och ohälsotalet 1,5 gånger högre än genomsnittet i Göteborgsregionen [1].

Rökning och fetma är två faktorer som påverkar utveckling av hypertoni. Trots att andelen individer med dessa faktorer är högre i nordöstra Göteborg än i Västra Götalandsregionen som helhet finns där färre individer över 50 år med diagnostiserad hypertoni. Detta kan bero på att man avstår från att söka vård av ekonomiska skäl [3] eller att patienternas symtom inte tas på allvar [4]. Vidare är andelen patienter med hypertoni med reglerat blodtryck lägre i nordöstra Göteborg än genomsnittet för Västra Götalandsregionen. Även i tidigare årsrapporter har nordöstra Göteborg visat störst andel dagligrökare och patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom [KOL], dåligt reglerat blodtryck och fetma.

Hälsa präglas av människors livsstil, inställning till sjukdom och läkemedel, samt av socioekonomiska förutsättningar och tillgång till hälso- och sjukvård. Många i högriskgrupperna prioriterar inte sin hälsa. Dålig följsamhet till läkemedelsordinationer är vanligt, livsstilsförändringar är svåra att uppnå och många bokar inte regelbundna årskontroller.

Primärvården rapporterar årligen data som visar på fortsatt höga ohälsotal i nordöstra Göteborg. Detta kräver att vi tänker om. Vi måste ge vård som gör skillnad och förbättrar hälsan. Då räcker inte vård enligt klassisk primärvårdsmodell. Det krävs andra insatser och åtgärder för att jämna ut hälsoklyftorna – om berget inte kan komma till Muhammed, får Muhammed komma till berget. Det krävs tålamod att nå ut och få ett gott resultat.

Primärvården har som första linjens sjukvård en viktig roll i behandling och prevention av folksjukdomar och minska sjukdomsbördan. Att invånarna i nordöstra Göteborg har sämre hälsa visar att målet i hälso- och sjukvårdslagen om god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen inte har uppnåtts.

Följande bör prövas för att utjämna hälsoklyftorna:

  • Ambulerande/dedikerad sjuksköterska för hembesök till patienter med kronisk sjukdom som har svårt att ta sig till vårdcentralen.
  • Fler specialistsjuksköterskor inom KOL, astma, hypertoni och diabetes.
  • Årliga kontroller av patienter med kronisk sjukdom.
  • Informationsmöten om folksjukdomar riktade till högriskgrupper.
  • Transkulturell utbildning av personalen.
  • Särskilt fokus på och bättre bemötande för att nå fram till riskgrupper i nordöstra stadsdelen.

Tillgänglighet är viktigt, men det är uppföljning och vårdkvalitet som förebygger sjuklighet hos patienter med kroniska sjukdomar. Följ vårdprogrammen, och ge vård efter behov inte utifrån krav.

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.