Fortsätt utveckla dagkirurgin

Målsättningen med svensk dagkirurgi är att genomföra kirurgiska operationer eller annan behandling och undersökningar under så kort vårdtid att patienten inte behöver övernatta på sjukhus. Enligt en enkätstudie finns strukturerade och enhetliga preoperativa rutiner för dagkirurgipatienter i Sverige [1]. Andra studier visar att kvaliteten inte försämrats och att antalet komplikationer inte ökat i takt med att antalet dagkirurgiska åtgärder ökat [2, 3]. I Storbritannien har andelen dagkirurgiska ingrepp ökat, men samtidigt konstateras att det finns en stor utvecklingspotential [4].

Vi har studerat utvecklingen av antalet dagkirurgiska ingrepp i Sverige åren 2005 och 2013. Uppgifterna är hämtade ur patientregistret och inkluderar alla åtgärder som definieras som dagkirurgi (öppenvårdskod och en eller flera kirurgiska åtgärdskoder). Dessutom har vi för 11 ingrepp/tillstånd (artroskopi, kolecystektomi, livmoderframfall, ljumskbråck, pacemaker, planerad PCI, prostataförstoring, septumplastik, skrapning, tonsillektomi och urininkontinens) där åtgärder utförs både i dagkirurgi och i slutenvård, jämfört antal ingrepp och kostnader mellan åren.

Eftersom kostnaderna varierar mellan olika ingrepp och landsting har vi beräknat kostnaderna för kirurgiska ingrepp med hjälp av 2013 års genomsnittskostnad per patient (KPP) för både dagkirurgi och slutenvård. Därmed har vi minskat risken för över- och underskattningar. Däremot kan det ökade antalet registreringar i patientregistret av privata vårdgivare (speciellt efter år 2010) vara en orsak till en viss överskattning av skillnaderna mellan åren.

Totalt 2,7 miljoner kirurgiska ingrepp utfördes 2013, inklusive planerade och akuta åtgärder, en ökning med över 1 miljon ingrepp jämfört med 2005. Av den totala mängden kirurgiska ingrepp utfördes 70 procent i dagkirurgi år 2013 jämfört med 42 procent år 2005. Det största antalet ingrepp utgjordes av transluminala endoskopier och mindre kirurgiska åtgärder.

Inom de 11 ingreppen ökade det totala antalet med 4 000. De dagkirurgiska ingreppen ökade med cirka 19 000 medan ingrepp i slutenvården minskade med cirka 15 000. Samtidigt uppskattas att sjukvården frigjort cirka 80 vårdplatser tack vare övergången från slutenvård till dagkirurgi.

Det fanns totalt 7 348 vårdplatser i de kirurgiska verksamheterna 2013, jämfört med 8 086 vårdplatser 2005, vilket är en minskning med 738 vårdplatser (9 procent). Medelvårdtiden varierade från 1,2 till 3,9 vårddygn för de olika ingreppen år 2013. De 80 vårdplatser som uppskattningsvis kan ha frigjorts tack vare övergången till dagkirurgi utgjorde 11 procent av det totala antalet nedlagda vårdplatser.

Kostnaderna för de ingreppen uppgick till totalt cirka 3,2 miljarder kronor år 2013. Om andelen ingrepp i dagkirurgi inte ökat under studieperioden, utan varit densamma 2013 som under 2005, skulle kostnaderna ha varit cirka 440 miljoner kronor högre (14 procent av de totala kostnaderna).

Allt fler dagkirurgiska åtgärder innebär en effektivisering av sjukvården, som nu kan utföra drygt 4 000 fler åtgärder till lägre kostnad än tidigare. Eftersom dagkirurgi endast svarar för 61 procent av de aktuella ingreppen finns sannolikt utrymme för ytterligare effektiviseringar. Andelen dagkirurgiska ingrepp varierar dessutom mellan landstingen. Som exempel kan nämnas att för urininkontinens varierade andelen mellan 4 och 99 procent, och för tonsillektomi mellan 4 och 94 procent, vilket tyder på att potentialen för effektivisering inom landstingen är stor.