Nyligen kunde man i dagspressen läsa om tre dödsfall i kikhosta hos spädbarn de två senaste åren [1]. Det inträffade är mycket tragiskt, men inte helt oförutsägbart. Sedan vaccination mot kikhosta återinfördes 1996 har elva dödsfall inträffat hos barn, de flesta ofullständigt vaccinerade spädbarn under 6 månaders ålder, det vill säga den väsentliga riskgruppen [2].
Det är uppseendeväckandeatt nuvarande vaccinationsprogram inte haft större genomslagskraft jämfört med de vaccinfria åren 1979–1996 då kikhostan härjade som värst [3]. Folkhälsomyndigheten framhåller visserligen att man framför allt vaccinerar för att skydda de allra minsta, och i princip alla barn vid tre, fem och tolv månaders ålder [2], men kan man verkligen vara tillfreds med resultatet?
Problemet är att den bakterie (Bordetella pertussis) som orsakar kikhosta fortsätter att cirkulera i samhället, och att infektionssymtomen blivit lindrigare och svårare att känna igen. Dessutom är immuniteten efter vaccination mycket kortvarigare än den naturliga immuniteten efter infektion.
Ett sätt att förbättra immunitetsläget för de minsta vore att tidigarelägga den första dosen eller att vaccinera blivande mammor under den senare delen av graviditeten, vilket rekommenderats internationellt [4]. Det känns inte rätt att barn i Sverige fortfarande ska behöva dö i kikhosta.
Fallbeskrivning
Ofrivilliga rörelser är typiskt vid Huntingtons sjukdom, men det är mycket vanligt att rörelsestörningen föregås av 10–20 år av psykiska symtom. Denna fallbeskrivning belyser hur sjukdomsförloppet kan te sig vid Huntingtons sjukdom och leda till att patienter vårdas för en annan diagnos en längre tid.
Författarintervjun
Per Breimer, överläkare vuxenpsykiatri i Helsingborg, har tillsammans med Åsa Petersén och Håkan Widner skrivit en artikel om Huntingtons sjukdom.
Nyheter
Hittills har få analyser av covidprover gjorts för att upptäcka den nya brittiska varianten av coronaviruset. Folkhälsomyndigheten lovar dock att kapaciteten ska öka. Och det är bråttom, menar experter på området.
Nyheter
Det finns flera brister i Region Skånes direktupphandlingar inom vården. Regionen behöver dessutom bli bättre på förebyggande arbete mot mutor och korruption i upphandlingar. Det visar en ny revisionsrapport.
Podd
När trycket från den nuvarande pandemin har lättat kan en ny utmaning uppstå för de anställda som arbetat med den. »Det kan gå så långt att man inte vill att det där ska sluta. Man är rädd för hur man ska kunna gå över i det normala livet«, säger Mikael Köhler, läkare och hälso- och sjukvårdsdirektör i Region Uppsala.
Nyheter
För två år sedan beslutade Region Dalarna att ett sprututbytesprogram skulle införas 2020. Men på grund av pandemin har planerna lagts på is, rapporterar SVT.
Nyheter
Lokalföreningarna arbetar för fullt med de retroaktiva löneökningarna för 2020. Hur långt man kommit i förhandlingarna med arbetsgivarna varierar i landet, men några föreningar sneglar på Jönköping där det står klart läkarna får ett generellt påslag på 2,75 procent.
Debatt
Randomiserade kontrollerade försök är ett av de viktiga redskapen för att förbättra hälsa och vård. I covid-19-pandemin har de varit, och är, av stor betydelse för att utveckla de vacciner som snart kommer att skydda oss mot sars-cov-2, skriver Holger Rootzén.
Nyheter
Det blir politikerna – inte tjänstemännen – som kommer att avgöra om Kry får ta över sjukvårdsrådgivningen 1177 i Stockholm. Kry har köpt det bolag som bemannar tjänsten och affären har fått kritik.
Människor & möten
Janaki Brolin inledde sin läkarkarriär som volontärläkare i Sierra Leone. Där fick hon perspektiv på tillvaron och sitt jobb som läkare, som hon nu reflekterar över i sin podd »Tukul story from Sierra Leone«.
Recension
Utifrån den breda målgrupp författaren och förlaget har valt, är texternas omfattning omsorgsfullt avvägda och ger en god introduktion till det breda och tvärvetenskapliga ämne som vårdhygien utgör. Boken är ett välkommet tillskott till litteraturen på området och dess format skulle passa utmärkt till exempelvis en kortare kurs på läkarprogrammet, skriver Jon Edman Wallér i en recension av boken Vårdhygien.
Nyheter
I Stockholm har läkarföreningen omförhandlat löneavtalet för läkare före legitimation, den så kallade AT-trappan. Sylf Stockholms ordförande Gabriella Schanning hoppas att den procentuella ökningen i AT-trappan kan ge löneförhandlingarna i resten av landet en skjuts.(1 kommentar)
Rapport
I nya riktlinjer från Europeiska kardiologföreningen gällande akut koronart syndrom utan ST-höjning framhålls vikten av att väga den ischemiska risken mot blödningsrisken vid val av behandlingsstrategi.
Medicinsk kommentar
Europeiska kardiologföreningens nya riktlinjer för patienter med akut kranskärlssjukdom utan ST-höjning är värdefulla, men inte problemfria. Det är nu viktigt att arbetet med de nationella riktlinjerna återupptas.
Debatt
Vård i bukläge är nu en vanlig åtgärd för ett stort antal patienter, inte minst inom intensivvården. HLR-rådet gav i juni 2020 ut med nya riktlinjer för denna situation, och deras rekommendation är förvånansvärt kategorisk: »komprimera ej i bukläge«, skriver Marcus Lindahl och Daniel Huber.(1 kommentar)
Krönika
»Också onkologen har denna andra våg fått ett beting med pass att fylla och jag har anmält mig frivillig.« Linda Willén skriver om en ny erfarenhet – en arbetsvecka på covidavdelning.(1 kommentar)
Nyheter
På nya Ersta sjukhus i Stockholm var planen att ersätta läkarnas fasta arbetsplatser med flexibla arbetsstationer i ett kontorslandskap. Men läkargruppen protesterade och sjukhusledningen lyssnade. »Nu upplever vi att vi bygger det här sjukhuset tillsammans«, säger läkarnas fackliga ombud Fredrik Wogensen.(2 kommentar)
Denna webbplats använder sig av kakor (cookies) för att förbättra användarupplevelsen. Genom att använda vår webbplats så godkänner du de kakor som sparas. Läs mer!Ok