Figur 1. Resultat av Svenska barnläkarföreningens webbenkät. Rangordning i fallande skala (det vill säga viktigaste frågan överst i listan, sämst resultat i botten). Grafik LT, efter original. 

Svenska barnläkarföreningen har genomfört en webbenkät där barnläkare fick rangordna 19 områden som föreningen bör driva. Om alla svarande satt en fråga överst skulle det ge värdet »1«, medan sämsta värde var en genomsnittlig placering »19«. Enkäten besvarades av 344 av föreningens strax över 1 000 medlemmar.

Fortbildning (3,24) sågs som den viktigaste frågan. Då kursutbudet från läkemedelsindustrin försämrats har antalet externa kurser för specialister minskat. Kvalitetskravet på fortbildning och kurser har ökat. Det är bra för deltagarna, men höjer ribban för arrangörer och kan hämma utbudet. Vi har även haft problem med SK-kurser. Socialstyrelsens nya regler för upphandling innebär att subspecialiteter ställts mot varandra och viktiga kurser (exempelvis barnonkologi och barngastroenterologi) inte kunnat erbjudas. 

Arbetsmiljön (4,40) rankades som näst viktigast. Många vittnar om en ansträngd arbetsmiljö och utbrända kollegor. Söktrycket har ökat, inte minst på barnakutmottagningar. Exempelvis har antalet sökande på barnakuten vid Örebro barnklinik mer än dubblerats sedan 1990-talet.

Högre lön sågs som den tredje viktigaste frågan (6,93). Lönenivån ligger förvisso högre än för många andra grupper i samhället men barnmedicin är en av de sämst betalda av de tio största specialiteterna.

Möjligheten att forska (7,81) engagerar. Vi har visat [1] att svensk pediatrisk forskning står sig stark internationellt, men att svensk medicinsk forskning halkar efter andra länder i Västeuropa/Norden. Det är viktigt att det ges möjlighet att forska redan under ST och att forskningen inte blir en ekonomisk black om foten.

Barnläkare framhåller vikten av att utjämna socioekonomiska skillnader (7,96) i barns hälsa. Detta togs upp av Barnläkarföreningen i Almedalen 2015, och det är oerhört viktigt att ekonomiska neddragningar i samhället inte genomförs utan att man först gör en barnkonsekvensutredning.

Nationella pm (8,02) ses som en viktig fråga. Sveriges Kommuner och landsting och Barnläkarföreningen har nyligen utsett en koordinator för att översätta, bearbeta och implementera norska barnmedicin-pm inom akut pediatrik i Sverige.

Bland övriga frågor som rankats högt finns arbete mot psykisk ohälsa bland barn (8,42), asylsökandes hälsa och sjukdomar (9,36), etiska frågor (9,56) och rätten till lika vård över landet (9,54). Barnläkare anser också att ett sätt att förbättra kvaliteten inom barnsjukvården är att sprida goda exempel (10,66). Undersökningens resultat redovisas i Figur 1.

Möjlighet gavs att lämna fria kommentarer. Här framgår tydligt att Barnläkarföreningen ska vara en röst för barnens villkor i samhället. Det ligger i barnläkarnas intresse att samverka med andra yrkesgrupper så att deras arbete med barn underlättas (exempelvis barndietisternas förskrivningsrätt, möjlighet för kurator/läkare att utfärda tillfällig föräldrapenning upp till 18 års ålder, samarbete med barnpsykiatrin och ett fördjupat samarbete mellan barnläkare inom sluten- och öppenvård).

Flera anser att det behövs en formalisering av ytterligare grenspecialiteter inom barnmedicin, till exempel barnendokrinologi. Att utveckla akutpediatriken är önskvärt, liksom fler barn-IVA-platser och fler barnhabiliteringsplatser. Många anser också att Barnläkarföreningen bör arbeta ännu mer preventivt, bland annat genom ytterligare utveckling av barnvaccinationsprogrammet.

SBU genomför en litteraturgenomgång för att klarlägga kunskapsläget gällande skakvåld. Det är något som många anser att Barnläkarföreningen bör engagera sig i, även så frågan om åldersbedömningar av ensamkommande flyktingbarn, vilket Socialstyrelsen kallat till ett möte om den 20 april 2016 där Barnläkarföreningen deltar.

Svenska barnläkarföreningen är en underavdelning till Svenska Läkaresällskapet och organiserar en hög andel av alla barnläkare i Sverige.