Generisk förskrivning innebär att ett läkemedel ordineras genom att enbart substansnamn, dosering, styrka och beredningsform anges [1, 2]. Ett viktigt argument för generisk förskrivning är patientsäkerheten. Risken för misstag anses minska om det generiska substansnamnet [3] används vid ordination och administration i vården, expedition på apotek, på etiketten på förpackning och läkemedelslistor, och vid administration i hemmet [4-6].

Generisk förskrivning är vanligt i många länder, och förordades av Sveriges läkarförbund redan år 2005 [6]. Inom primärvården i England och Wales var 84 procent av förskrivningarna generiska år 2014 [7].

För förskrivaren är det viktigt att kunna fokusera på val av substans, beredningsform, styrka, ordinationsorsak, behandlingstid, behandlingsmål och planering av uppföljning. I dag krävs att läkaren även fattar beslut om handelsnamn, förpackningsstorlek och antal expeditioner trots att detta styrs av läkemedelsförmånens regler.

Ibland kan det vara fördelaktigt att ange ett handelsnamn. Det gäller till exempel för fasta kombinationer av läkemedel, läkemedel med varierad behandling över tid, då substansnamnet är svårtolkat eller vid annan förväxlingsrisk. Vid beroendeproblematik eller suicidrisk kan det också finnas skäl att förskriva en viss vara och/eller begränsa förpackningsstorlek och tid mellan uttag.

För läkemedel som är utbytbara på apotek har dock Läkemedelsverket redan bedömt att skillnader i till exempel biotillgänglighet, tillsatsämnen, förpackning eller bipacksedel i en utbytesgrupp (med vissa undantag) inte är hinder för utbyte.

Läkemedelsverket beslutar om vad som ska gälla vid förordnande och utlämnande av läkemedel [8] och har vid tre tillfällen utrett generisk förskrivning [1, 9, 10]. Från att i grunden ha varit positivt inställt betonade verket 2012 att det krävs kostsamma ombyggnader av IT-system och författningsförändringar. Eftersom läkemedelslagen utgår från enskilda produkter ansågs den inte tillåta generisk förskrivning [10].

2015 betonade Läkemedelsverket att det saknas evidens för ökad patientsäkerhet och förordade ett generiskt förhållningssätt utan generisk förskrivning [1]. Flertalet remissinstanser har varit kritiska till denna slutsats samt till krav på högre säkerhet än enligt dagens regler.

Generisk förskrivning har varit ett mål i den nationella läkemedelsstrategin [11] men har nu ersatts med »1.8. Insatser för att förbättra patientsäkerheten vid det generiska utbytet« [12]. År 2015 utgjorde utbyte av vara på apotek 39 procent av 106 miljoner expeditioner av receptbelagda läkemedel enligt eHälsomyndighetens statistikdatabas (inklusive parallellimport). Det vore mer logiskt för förskrivare, farmaceuter och för patienten om det i stället var möjligt att ange utbytesgruppen med dess generiska namn, till exempel »simvastatin tablett 40 mg«.

Vårt förslag innebär:

  1. Regeringen utreder hur Läkemedelsverket kan ges ett entydigt mandat att fatta beslut om generisk förskrivning utan att vara bundet till begreppet läkemedelsprodukt.
  2. Läkemedelsverket får fatta beslut om att utbytesgrupper får namn baserade på det generiska substansnamnet.
  3. Läkemedelsverket tilldelar varje utbytesgrupp en unik beteckning inom Nationellt produktregister för läkemedel (NPL), dit alla ingående produkters NPL-id kopplas för förskrivning via e-recept.

Detta skulle möjliggöra en enkel och säker förskrivning i öppen vård av läkemedel inom en utbytesgrupp utan ombyggnad av IT-system inom vården och på apotek.

Ett generiskt förhållningssätt utan generisk förskrivning är värdefullt men stödjer inte ett logiskt sätt att namnge läkemedel under grund- och efterutbildning, i forskning och vetenskapliga rapporter, vårdprogram och rekommendationer, i internationell kommunikation eller i mötet mellan patient och läkare, sjuksköterska och farmaceut.

Problemen med utbyte på apotek är uppenbara. Det behövs nu snabba och effektiva åtgärder för att öka patientsäkerheten i läkemedelskedjan. Generisk förskrivning av läkemedel inom utbytesgrupper är en både viktig och självklar del av ett generiskt förhållningssätt för förskrivare.