Socialstyrelsens rapport om medicinsk åldersbestämning [1] behandlar först och främst nya metoder att åldersbestämma med MR. Att detta var syftet gick utredaren ut med direkt [2]. Då man nu helt förkastar metoder och riktlinjer som används i den övriga världen bör man kunna kräva en djupgående analys och kritik av evidensen för dessa påstått icke användbara metoder. Detta saknas i rapporten, och här brister Socialstyrelsen i sitt uppdrag som myndighet på ett flagrant sätt.
Expertnätverket AGFAD med 130 anslutna forskare har under 16 år utvecklat riktlinjer för medicinsk åldersbestämning. Man förordar en modell byggd på tandundersökning, handledsröntgen och DT nyckelben [3, 4]. Detta vet utredaren, men ändå kommenteras inte AGFAD:s existens.
Redan vid litteratursökningen sorterades metoden DT nyckelben bort, och i princip även den omfattande forskningen kring röntgen av handleden. Varför motiveras inte. Den korta referenslistan för tänder innehåller nya och ouppmärksammade studier, men få av de mest citerade. Socialstyrelsens sökstrategi tycks inte ha givit ett utfall överensstämmande med vad det internationella vetenskapssamfundet anser väsentligast. En bristande ämneskunskap anas.
Socialstyrelsen presenterar träffsäkerheten vid åldersbestämning med tänder utifrån en svensk studie från början av 1990-talet [5] som inte nått internationell spridning. Den metod som är bäst underbyggd [3] och används mest är Demirjians [6]. Jämsides med resultat från den svenska studien nämner Socialstyrelsen i förbifarten siffror från en analys där andelen falskt positiva resultat bara var 5 procent. Sannolikt är syftar man på en metaanalys från 2010 [7]. I den var samstämmigheten också över 90 procent, vilket betyder att Socialstyrelsens kvalitetskriterier uppfylls. Varför väljer myndigheten att lyfta fram äldre siffror baserade på en inaktuell metod när det finns en stor metaanalys från 2010?
När det gäller analysen av handledsröntgen har Socialstyrelsen framför allt uppmärksammat en opublicerad studie [8] (bilaga 8 i Socialstyrelsens underlag) där automatiserad handledsröntgen visas vara användbar upp till 20 års ålder. Denna studie används även för att presentera siffror om hur bra metoden är. I Figur 3 visas »risken att missta ett barn för vuxen eller en vuxen för barn med olika metoder«. Där påstås att risken för det förstnämnda vid bedömning med handledsröntgen är 12,5 procent (andelen falskt positiva resultat). Läser man studien upptäcker man att Socialstyrelsen plockat ut fel siffra – den för positivt prediktivt värde. Andelen falskt positiva resultat i studien är 10 procent, det vill säga 1 minus specificiteten som är 90 procent. (Förhoppningsvis rent slarv och inte medvetet.)
Rapporten återkommer till risken med joniserande strålning. Det hävdas att »populationsdosen kan bli betydande om ett stort antal asylsökande ska undersökas«. Den internationella strålskyddskommissionen ICRP har med högt lagd säkerhetsribba beräknat en hypotetisk risk vid lågdosexponering för röntgenstrålning [9]. Med IRCP:s riskfaktor kan man beräkna risken till ett hypotetiskt cancerfall per 768 284 åldersbestämningar med handledsröntgen och tandundersökning. Knappast en risk som är »betydande«.
Sammantaget är vår bedömning att Socialstyrelsen har gjort ett tendentiöst hafsjobb när det gäller de väl utvärderade metoder som används i resten av världen. Intrycket är att man visste vad man ville bevisa. SBU (Statens beredning för medicinsk och social utvärdering) bör därför snarast ges ett förordnande att göra om analysen av tand- och handledsundersökning, värdera AGFAD:s riktlinjer och utreda DT nyckelben.
Tidsramen från uppstart till metoder i bruk för den pilotstudie på åldersbestämning med MR som föreslås är minimum tre år. Sverige bör inte stå utan objektiva metoder för åldersbedömning under en så lång period när välfungerande finns att tillgå. Parallellt med att SBU gör en ny och förutsättningslös värdering av befintliga metoder bör åldersbestämning med dessa fortsätta enligt internationellt inhämtade riktlinjer.
Läs repliken:
Knä mer lovande än tänder
Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.