Svensk förening för estetisk plastikkirurgi och Svensk plastikkirurgisk förening har fått svar på debattartikeln gällande Skönhetsutredningen. Utredaren Eva Nilsson-Bågenholm menar att förslagen i utredningen stärker skyddet för den enskilde.
Föreningarna har förståelse för att utredaren vill förbättra skyddet för personer som genomgår utseendeförbättrande åtgärder eller invasiva ingrepp som görs i syfte att smycka kroppen. Vi tycker att många förslag är bra, exempelvis legitimationskrav och tillståndsprövning. Däremot har vi svårt att göra kopplingen att handläggningen skulle förbättras genom att konsumentlagstiftningen tillämpas i dessa fall. Kan man få bytesrätt på en utförd bröstförminskning eller ångervecka efter bröstlyft?
Svensk förening för estetisk plastikkirurgi har lagt ner ett omfattande arbete och tagit ställning till hur man differentierar tillstånd och besvär som är sjukvård och sådana som är rent estetiska ingrepp i anslutning till den ändrade lagstiftningen på EU-nivå, inklusive de förändrade skatteregler gällande momspliktiga plastikkirurgiska åtgärder som började gälla 1 januari 2015 [1].
De vårdsökande hos privata plastikkirurger är till helt övervägande del patienter med medicinska behov. Förutom kroppsliga besvär är många utseendemässiga defekter förenade med psykiskt lidande: man har ett komplex eller utseendemässigt handikapp. Att hjälpa dessa patienter till ett förbättrat utseende ger även i dessa fall en hälsovinst. Kvar blir en liten grupp vårdsökande där ingreppen är av rent estetisk natur. Det är alltså denna grupp som enligt utredaren ska handläggas under konsumentlagstiftningen. Detta leder till en parallell handläggning för likartade ingrepp, men med olika syften.
Vi anser att man ska tillämpa hälso- och sjukvårdslagen och patientskadelagen även i dessa fall. Konsekvenserna av en felbehandling är medicinska och denna grupp är liten. Patientskadelagen är anpassad för att behandla medicinska komplikationer.
Vi föreslår att estetiska ingrepp regleras genom ett tillägg till nuvarande hälso- och sjukvårdslagstiftning och i patientskadelagen i stället för att föra över helt nya grupper till konsumentlagstiftningen.
