Magnus Lind önskar engagemang från Svenska Läkaresällskapet beträffande incitamenten i sjukvården. Bakgrunden är den senaste managementtrend som anammats av huvudmän: värdebaserad vård.

Trenden har sin upprinnelse i USA där hälso- och sjukvården enligt förespråkarna är dyr och ineffektiv. Den centrala principen, kvoten utfall/kostnad, erbjuder ett jämförelsetal som, i enighet med marknadsprinciper, förväntas göra enheter mer konkurrenskraftiga och den amerikanska sjukvården på så vis både bättre och billigare [1]. Ramverket har importerats till Sverige av ett konsultbolag och samverkansprojektet Sveus.

Värdebaserad vård har tidigare kritiserats av Läkaresällskapet [2, 3] liksom av forskare och debattörer [4-8]. Vi ska här inte återupprepa denna kritik. I sammanhanget räcker det att påpeka att ramverket saknar tillräcklig evidens och endast bör förekomma i pilotprojekt, samt att dess kärna – kvoten utfall/kostnad – är olämplig att bygga hälso- och sjukvårdens kvalitets- och effektiviseringsarbete runt. Värdebaserad vård hotar att åsidosätta den medicinska logiken, vars utgångspunkter etik och vetenskap måste stå i centrum för medicinsk verksamhet. 

I rapporten »En värdefull vård« [3] föreslog vi i stället en kvalitetsutvecklingsmodell som bygger på professionell granskning och klinisk revision. På Svenska läkaresällskapets fullmäktigemöte i april i år antogs en motion med samma innebörd. 

Modellen föreslås vara nationell och stödjande – professionernas eget arbetsredskap i kvalitetsarbete – men även uppfylla krav på utvärdering som samhällets företrädare rätteligen ställer. Den ersätter inte myndigheternas granskning utan kompletterar den. Den förekommer detalj- och ekonomisk styrning. De incitament modellen ger upphov till sammanfaller med de drivkrafter professionerna i hälso- och sjukvården omfattar. Modellen i korthet: 

Professionell granskning. Minst tre enheter med liknande verksamhet jämför regelbundet sina verksamheter utifrån överenskomna parametrar. Professionella överväganden styr jämförelsedata. Lämpligen kan kvalitetsregister eller kunskapsuppdateringar tjäna som utgångspunkter och medicinska resultat, rutiner, behovstillfredsställelse, omvårdnadsaspekter, tillgänglighet, samverkan, kontinuitet, resursåtgång etcetera omfattas. Genom att rotera jämförelseområden skapas möjlighet till spridning av goda exempel och uppföljning av verksamheterna. Det interkollegiala inslaget (jämför »peer review«) skapar incitament för förbättring.

Klinisk revision. Professionernas utsedda företrädare, och vid behov patientföreträdare och annan lämplig kompetens, reviderar på plats vårdenheter för att skapa incitament till förbättring samt legitimera verksamheterna inför uppdragsgivarna. Professionella värden normerar revideringen som utöver medicinska resultat, resursutnyttjande, efterlevnad av etiska principer och introducerandet av nya metoder bör omfatta forskning, utbildning och fortbildning. Revisorerna ansvarar för metodval. Konsekvens över landet och transparens är nödvändigt. Genom skarp professionsledd klinisk revision kan verksamheter utvecklas och företrädare för skattebetalare och medborgare samt patienter förvissas om att kvaliteten är god, eller i förekommande fall, har stöd att uppnå förväntad standard.

En kvalitetsutvecklingsmodell stadigt förankrad i medicinsk logik, som respekterar professionernas tolkningsföreträde vis-à-vis arbetsmetodik, utveckling, kvalitet och effektivitet och som inte introducerar potentiellt skadlig ekonomisk styrning eller detaljstyrning, har goda förutsättningar att skapa de incitament Magnus Lind eftersöker. Låt oss utveckla den tillsammans!

Läs även:

Värdebaserad vård bör bemötas med skarpare kritik

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.