Sveriges läkarförbund (SLF) och Svenska läkaresällskapet (SLS) avstyrker i ett yttrande till Socialstyrelsen förslaget till ny reviderad version av den nationella modellen för öppna prioriteringar, skriver Läkartidningen [1]. Föreningarna vill att Socialstyrelsen tar över som »avsändare« och anser att eventuella omarbetningar bör ske i bred samverkan och med brett förankringsarbete.

Prioriteringscentrum ställer sig positivt till en diskussion kring hur den etiska plattformen ska tillämpas i praktiskt prioriteringsarbete. Frågan är av stor betydelse, inte minst för en jämlik vård, vilket varit syftet med utvecklandet av den nationella modellen i dialog med sjukvårdshuvudmän, myndigheter och professionella organisationer.

Den etiska plattformens principer utgör en viktig och relevant grund för prioriteringar inom hälso- och sjukvården. Medan andra länder kritiseras för att värdegrunder för prioriteringar endast får en symbolisk funktion uppskattas våra insatser att operationalisera principerna och därmed ge praktisk vägledning vid svåra prioriteringar.

Den första versionen av Nationell modell för öppna prioriteringar publicerades 2007 och reviderades 2011. Ambitionen är att den ska uppdateras i takt med att det uppstår frågor om tillämpning av den etiska plattformen. Prioriteringscentrums erfarenheter visar att det finns situationer där plattformen inte uppfattas ge tillräcklig vägledning. Samtidigt har ingen instans fått tolkningsföreträde.

Prioriteringscentrum har påtalat vikten av att den etiska plattformen har en bred demokratisk förankring och inte kan tolkas godtyckligt. Vi har därför efterlyst en parlamentarisk översyn. Detta har även fått stöd från Socialstyrelsen, som 2008 föreslog regeringen att det var »hög tid att göra en genomgripande översyn och omarbetning av rådande principer«.

I väntan på beslut om en översyn har Prioriteringscentrum skickat ut en revidering av modellen på remiss till myndigheter, professionsförbund, Handikappförbunden HSO, landsting och regioner. Förslaget innehåller tolkningar av den etiska plattformen på områden där vi uppfattar att det görs olika, och där riktlinjerna ger utrymme för tolkningar. Utfallet av remissrundan får fälla avgörandet i den fortsatta bearbetningen av modellen, precis som SLS och SLF efterlyser.

Vi uppfattar att det finns stöd för en vidare tillämpning av kostnadseffektivitetsprincipen i den proposition som låg till grund för att riksdagens riktlinjer infogades i lagstiftningen [2]. Även läkemedelsförmånslagen, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets praxis och Socialstyrelsens arbete med nationella riktlinjer anser vi ger stöd för den tolkningen. Samtidigt har »svårighetsgrad« förstärkts som prioriteringsgrund jämfört med tidigare versioner och lexikaliteten understryks av att kostnadseffektiviteten kan vara sämre för ohälsa som bedöms som svårare.

Huruvida kronologisk ålder ska kunna vägas in ges en snäv och en vidare tolkning. Vi tar inte ställning för någon utan vill att remissrundan ska ge svar. Remissinstanserna har visat sig ha olika uppfattningar, vilket tydliggör behovet av en parlamentarisk översyn. Prioriteringscentrum välkomnar därför SLS:s och SLF:s krav på konstruktiva, vägledande och inkluderande diskussioner och uppskattar att prioriteringsfrågan ges den dignitet den förtjänar.

Förslaget till reviderad nationell modell kan fås genom kontakt med mari.broqvist@liu.se