Ivar Tjernberg efterlyser i Läkartidningen (nr 3–4/2017) förbättrade beslutsstöd för laboratorieresultat i patientjournaler. Jag stödjer helhjärtat hans förslag och vill föreslå ytterligare förbättringar, till exempel direktkoppling från analysresultat till laboratoriehandboken med referensvärden, bedömningar, artiklar etc.

Datoriserade journalsystem innehåller oräkneliga patientsäkerhetsrisker och dysfunktionaliteter. I det system som används i Skåne finns i labbtabellen 15 flikar med olika analysgrupper. Under varje flik finns upp till 90 parametrar. De 23 översta är synliga, sedan finns fyra sidor »osynliga« rader att skrolla igenom. Man kan inte se enbart aktiva rader med provsvar, eller avvikande provsvar, utan missar allt man inte skrollar sig fram till.

Ingen funktion finns för att se nya provsvar om man inte själv ordinerat analyserna. Ingen röd flagga hissas för kraftigt avvikande svar – de kan ligga där i lugn och ro tills de blir hittade. Vet man inte vilka prov som är tagna sedan man träffade patienten sist är det bara att börja om från början. Allt eller intet eller »leta och kanske hitta-principen« råder.

Dysfunktionaliteten slutar inte med labblistan. Om ingen berättar att patienten vårdats vid en annan verksamhet kan man förbli ovetande om detta. Man måste aktivt gå in i en speciell mapp och välja bland sjukhus och verksamhetsflikar. Det är bara att skrolla och klicka. Datum och innehåll för respektive vårdtillfälle visas inte förrän man är i rätt verksamhetsjournal.

Man kan se och signera att konsultsvar kommit (om man skickat remissen själv) men ser inte från vilken verksamhet eller från vem, och det går inte att se och läsa svaret! Ut ur svarsfunktionen och leta under andra verksamhetsflikar efter rätt svar.

Det finns inte heller sökfunktioner som täcker hela patientjournalen – men man kan ju alltid klicka, skrolla och leta – fort går det inte.

Detta är ett axplock från det dagliga IT- äventyret som leder till otaliga patientsäkerhetsrisker, stor frustration och hittills icke analyserad onödig och kostsam tidsåtgång i det dagliga arbetet.

Ansvaret att ta reda på det som behövs för att ge god och patientsäker vård är alltid den behandlande läkarens. Vems är ansvaret att erbjuda IT-system som möjliggör detta?

Det är hög tid att ge oss moderna, användarvänliga och patientsäkra IT-verktyg för patientens och vårdgivarens bästa och för effektivare och säkrare sjukvård!