WHO:s diagnosmanual ICD-10 har kommit i en ny svensk version [1, 2]. Diagnoserna inom kategorin »F90.0 Aktivitets- och uppmärksamhetstörning« väcker frågor. »Attention deficit disorder with hyperactivity« har ändrats till »Attention deficit and hyperactivity disorder (ADHD)«. Varför byta från »with« till »and«? »Attention deficit hyperactivity disorder« har ändrats till »Dysfunction of attention, motor control and perception (DAMP)«. Detta är inte en översättning utan ett byte till en diagnos som inte ens finns med i ICD-10.
Andra diagnoser har lagts till. »F90.0C Attention deficit disorder (ADD)« fanns med i DSM-III och beskrev en klinisk bild kännetecknad av uppmärksamhetsstörning utan högre grad av hyperaktivitet. Den togs dock bort i den reviderade versionen DSM-III-R. I DSM-IV och DSM-5 finns en diagnos för uppmärksamhetstörning utan en betydande grad av hyperaktivitet – men inte som ADD.
I ICD-10-manualen från 1993 [4] diskuterades möjligheten av undergrupper till F90.0, men slutsatsen blev: »Children who meet criteria in other ways but do not show abnormalities of hyperactivity/impulsiveness may be recognized as showing attention deficit … These conditions are not yet included in the main classification because of insufficient empirical validation …«. En undergrupp till F90.0 som ICD-10 valt bort på grund av otillräckligt vetenskapligt underlag återuppstår alltså i den svenska »översättningen«.
Om man gör förändringar i och tillägg till en diagnosmanual från WHO bör man noggrant redovisa enligt vilka kriterier de nya diagnoserna ska ställas. Man bör också kunna förvänta sig ett starkt vetenskapligt stöd. Socialstyrelsen redogör dock varken för kriterier för de nya diagnoserna eller för det vetenskapliga underlaget. Det enda skäl man anger är att specialistföreningen för barnmedicin lämnade dessa diagnoser som förslag till den svenska version av ICD som började användas 1997. Är detta god evidens?
En viktig skillnad mellan ICD-10-diagnosen F90.0 och DSM-IV/5-diagnosen ADHD är att såväl ouppmärksamhet som hyperaktivitet och impulsivitet ska föreligga för F90.0, medan det för diagnosen ADHD räcker med antingen hyperaktivitet/impulsivitet eller ouppmärksamhet. Tillsammans med ytterligare skillnader innebär det att ADHD diagnostiseras 5–10 gånger oftare än F90.0. F90.0 kännetecknar således en mer sammansatt och komplex problematik och förekommer hos färre individer [5, 6].
I Läkemedelsverkets och Socialstyrelsens behandlingsrekommendationer [7, 8] för ADHD anges att diagnos ska ställas utifrån DSM-5-kriterier. Journalföring görs dock i enlighet med ICD-10. Då F90.0 är ett annat kliniskt tillstånd än ADHD enligt DSM-5 blir det vetenskapligt undermåligt om diagnos F90.0 används för att journalföra en diagnos som ställts enligt kriterierna för ADHD i DSM-5. Man kan omöjligt veta när man ska använda diagnoserna F90.0A–C eftersom Socialstyrelsen inte kan redovisa några diagnostiska kriterier.
ICD-10-SE version 2016 är nätbaserad. Det torde vara enkelt att uppnå rimlig evidensbasering genom att korrigera och översätta ICD-10 korrekt och lägga till diagnostiska kriterier och vetenskapligt underlag. Jag skulle dock föredra att översättningen görs korrekt samt att tilläggsdiagnoserna ändras så att de korrekta ADHD-diagnoserna enligt DSM-5 läggs in i ICD-10-SE. Detta skulle betyda att den utredning av ADHD enligt DSM-5 som ska göras enligt myndigheterna också går att journalföra på ett korrekt och evidensbaserat sätt så att vårdstatistik kan tas fram i framtiden.