Dagens Nyheter [1] och Läkartidningen [2] redovisar Karolinska institutets (KI) nya ställningstagande till värdebaserad vård. Värdebaserad vård kan leda till svåra etiska frågeställningar och det finns inte stöd för en generell tillämpning av modellen i vårdens styrning, enligt KI [1]. 

Många med mig välkomnar KI:s omsvängning, men drar KI rätt slutsats av haveriet med värdebaserad vård? Vikarierande rektor Karin Dahlman Wright säger i Dagens Nyheter: »Att utforma styrningen av sjukvården är sjukvårdshuvudmännens ansvar, och inte forskningens eller universitetets ansvar. Vi tar inte ställning till hur vården bedrivs« [1]. 

Men det är ju precis tvärtom, att forskningen och vetenskaplig utvärdering måste bli en central del när nya ideér om organisation och styrning presenteras. Felet med värdebaserad vård var inte att KI engagerades utan att KI snabbt blev drivande i en icke-evidensbaserad modell som tagits fram av en ekonom och blivit Boston Consulting Groups (BCG) kommersiella produkt, och att KI i sin forskningsinsats inte stod för kritiskt tänkande, ett upplägg som kunde utvärdera metodens för- och nackdelar. 

Värdebaserad vård är inte den sista managementmodellen att prackas på läkarkåren. I den desperata bristen på allmänläkare, som löses med fler allmänläkare, introduceras i stället bland annat oprövade metoder som nätläkare och kommersiella så kallade vårdcentraler, och som en fluga sprider sig nu över landet BEON (bästa effektiva omhändertagandenivå på vårdcentralen). BEON står för en detaljreglering av vårdcentralers inre arbete, när tvärtom samverkan mellan olika personalgrupper bara kan växa fram utifrån kunskap, förtroende, bemanning och lokalt ledarskap. Behovet av oberoende forskningsbaserad utvärdering innan modellerna kavlas ut över Sverige är skriande. 

Nu distanserar sig KI både mot Karolinska sjukhuset och sin egen roll genom att lägga ansvaret på tidigare vicerektorn Martin Ingvar, som personligen kopplas till ICHOM (International Consortium for Health Outcomes Measurements) [1]. Har Martin Ingvars engagemang i ICHOM finansierats av BCG/ICHOM eller KI? KI stöder inte längre ICHOM. Det är ett bolag med Harvard Business School och ekonomen Michael Porter i ryggen, i praktiken konsultbolaget BCG:s täckmantel för att internationellt genomdriva sina särintressen. 

Om detta är Ingvars personliga grej, varför finns på ICHOM:s hemsida [3] KI:s logga jämsides med BCG? ICHOM skriver: »Our tie to the Karolinska Institutet in Stockholm, Sweden provides us with a strong foundation in medicine and research. This world-renowned university and academic medical center is leading the way in health care discoveries.« Kommer KI att sätta stopp för hur man utnyttjas av ICHOM nu när KI tar avstånd från ICHOM och bidragen inte förlängs av Stockholms läns landsting, Västra Götalandsregionen och Karolinska universitetssjukhuset [4]? 

Med avståndstagandet till ICHOM och värdebaserad vård som generell styrmodell, hur kommer det sig att KI tagit 4–5 år på sig för att komma fram till denna slutsats? Läkartidningen släppte fram debatten första gången 2014 [5], Svenska läkaresällskapet var tidigt med i diskussionen och tog i »En värdefull vård« kraftigt avstånd från modellen [6]. Hur kunde det bli så här? Det vore bra om KI:s dokument, som nu cirkulerar internt [1], presenterades för Läkartidningens läsare, till exempel som en länk. 

Regeringens expertgrupp för »life science« anser att Sverige bör använda utfallsmått från ICHOM, som är pådrivande för att få länders regeringar, myndigheter och sjukvård att införa ICHOM:s system för att rapportera resultat. Ett stort antal akademiska företrädare i »Nätverket mot olämplig styrning« har varnat för att det planerade systemet införs över huvudet på läkarprofessionen [7]. Vilket ansvar har KI för att ha stöttat och legitimerat denna världsvida redovisningsmodell, som utgör grunden för BCG:s värdebaserade vård? Hur kan KI gottgöra sin felbedömning och handla för att undanröja detta styrsystem som håller på att införas via OECD-direktiv?