Från pek till patientnytta

Priset avspeglar inte alltid ett materials överlägsenhet. Vi har tidigare visat att ett lågprisnät (myggnät) kan användas vid bråckkirurgi hos män utan att tumma på kvaliteten [1, 2]. Potentialen för förbättrad kirurgisk vård i världens fattigaste länder är stor.

Storskalig distribution och kvalitetskontroll av lågprisnät har dock visat sig vara svårt. I väntan på egen tillverkning går det förstås att använda andra nät, om priset är rätt och kvaliteten hög. En av de stora nättillverkarna erbjuder numera bråcknät för 10 USD styck i Ghana. Vi vill att resten av industrin följer efter och tillhandahåller material till rimliga priser i låginkomstländer. Det är inte acceptabelt att medicinska förbrukningsprodukter kostar mindre i Stockholms läns landsting än i Afrika söder om Sahara. 

Vetenskapliga framgångar leder inte per definition till patientnytta. Ställtiden för att applicera forskningsfynd i klinisk praxis har beräknats till 17 år [3]. För att uppnå jämlik och god vård av hög kvalitet till ett överkomligt pris krävs långsiktigt arbete. Detta är även forskarens ansvar. Det primära utfallsmåttet för klinisk forskning bör inte vara fräsiga pek utan kliniskt genomslag. Mållinjen ligger långt bortom embargon och pressreleaser.

Vi har tagit oss an en professionell och etisk utmaning. För att uppnå reell patientnytta måste nämligen operationsmetoden introduceras på ett säkert sätt. Hur gör man det i länder där det endast finns få specialister i kirurgi och där nästan all bråckkirurgi utförs av allmänläkare eller till och med av ickeläkare? För att lyckas har vi lierat oss med forskare i Uganda, Ghana, Sierra Leone, USA och Norge i det globala samarbetet Global Hernia Consortium. Det gemensamma målet är förbättrad kirurgisk vård för världens över 200 miljoner bråckpatienter.

Uppföljande studier har planerats och initierats. Dessa handlar om kirurgisk utbildning och »task sharing«, bråckkirurgi på barn och kvinnor, hälsoekonomi och hur nationsvid spridning kan ske inom rimlig tid. Möjligheten att få igång produktion av kvalitetskontrollerade lågprisnät undersöks också. Den första studien pågår i Ghana och ytterligare en inleds inom kort i Sierra Leone. Under 2018 fortsätter vi i Uganda.

Den standardiserade utbildningsmanual för bråckkirurgi som används i USA och i våra utbildningsprojekt i Ghana och Sierra Leone har även börjat användas i Sverige, med tillägg av en steg för stegbeskrivning av lokalbedövningsteknik. På Capio S:t Görans sjukhus i Stockholm är metoden ett viktigt instrument för målstyrd bråckkirurgisk utbildning. Att konkretisera färdighetsträning är en fördel både för den som utbildar och den som utbildas. På detta vis kommer vårt engagemang i ett globalt samarbete om forskning i låginkomstländer även svenska patienter till nytta. Samarbete lönar sig alltid.

Vi vill inspirera kollegor till internationellt engagemang. Forskning och kliniskt arbete utomlands bör premieras – trots att det kortsiktigt innebär en kostnad – då även svenska arbetsgivare och patienter gynnas. Vi vill även lyfta problemet med långsam absorption av viktiga forskningsresultat i kliniken. Forskare bör i större utsträckning än i dag vara med och leda implementationsarbetet.