Fem riksdagsledamöter har svarat på vår debattartikel där vi ifrågasatte den motion ledamöterna ställt till riksdagen. (Länkar till debatten finns i slutet av artikeln, reds anm). De anger nu att syftet är att förbättra vården för människor med sköldkörtelsjukdom och att anslag för forskning inom fältet ska öka.

Vår strävan är också att vården av patienter med sköldkörtelsjukdom ska hålla hög kvalitet och följa den utveckling som sker genom forskning internationellt och i Sverige.

Ledamöterna framhärdar att strategin att genom akademisk forskning förbättra vården prövats (de senaste 50 åren), »men vi har dessvärre sett få framsteg«. En anmärkningsvärd slutsats. Under dessa år har ett kroppseget syntetiskt tillverkat preparat tagits fram, tyroxin (Levaxin), som används vid låg ämnesomsättning (hypotyreos).

Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) uppdaterade sin genomgång av »alternativa« äldre preparat vid behandling av hypotyreos 2016 [1]. SBU såg svårigheter med att behandla med så kallat torkat svinsköldkörtelpreparat, som minskade påtagligt i och med införandet av tyroxin. Man fann inte heller evidens för att komplettering med så kallat T3 (trijodtyronin) hade någon tilläggseffekt.

Diagnostiken har också förbättrats dramatiskt, laboratoriemetoder har blivit alltmer träffsäkra och exakta, vilket gör att patienter tidigare kommer till diagnos.

Riksdagsledamöterna skriver i sin motion att 80 procent (av patienter med hypotyreos) har kvarstående symtom efter standardbehandling med Levaxin. Omräknat till hela riket kan det innebära att 360 000 individer har kvarvarande kraftiga symtom. Detta lindras av andra, otillräckligt beprövade preparat, enligt våra folkvalda riksdagsledamöter. Att andra sjukdomar eller livsomständigheter kan påverka livskvaliteten har man inte tänkt på.

Att komma med detta svepande yttrande utan belägg är att föreslå förskrivning på bred front av preparat utan säker effekt vad det gäller biverkningar och eventuella komplikationer.

Varför kräver Läkemedelsverket licens för förskrivning av grissköldkörtelpreparat? Vi saknar säkerhetsdata. Varför togs T3-preparat fram av läkemedelsindustrin? Jo, för att underlätta behandling vid sköldkörtelcancer tillfälligt. Långtidseffekter är inte studerade. Säkerhetsdata saknas. Vi vet att överbehandling tyvärr är en ofta noterad effekt av behandling med alternativa preparat som kan ge upphov till allvarlig hjärt–kärlsjukdom och för tidig död.

Dessa fakta tycks inte bekymra riksdagsledamöterna, som hänvisar till en webbenkät som de i sitt svar till oss också anger inte är vetenskapligt belagd. Denna typ av allmänt tyckande är en fara – det kan gå att visa vad som helst utifrån en sådan undersökning, och passar resultatet kan man upprepa det många gånger tills en del människor tror på en alternativ sanning.

Vi kan instämma i att folksjukdomar som sköldkörtelsjukdomar är viktiga att uppmärksamma och att mer forskning behövs. Det är också önskvärt att patienter och patientorganisationer kan vara mer delaktiga i vården. Det ska dock bygga på fakta och inte populism.

Läs mer:

Replik till Mikael Lehtihet och Jan Calissendorff: »Naturligt att reagera och agera för bättre sköldkörtelvård«

Anmärkningsvärt om sköldkörtelvården i riksdagsmotion