Figur 1. DT av torax. Enbart utifrån volym torde risken för hjärtskada vid spetsigt våld mot torax vara 3 gånger större för vänster än för höger sida. Risken kan skilja mer eftersom en stor del av hjärtat ligger helt nära den vänstra bröstkorgsväggen.

Varför är 9 av 10 högerhänta? Det är en av vetenskapens gåtor. Men handen på hjärtat – kanske har du svaret just där? Kan torax asymmetri ha gett högerhänta en evolutionär fördel?

Tanken är inte ny. En fäktmästare föreslog redan 1824 att i strid på liv och död skulle en vänsterhänt fäktare i första hand kunna genomborra en högerhänt rivals högra sida och orsaka skada i den högra lungan, vanligen ett icke-dödligt sår [1]. Den vänsterhänte fäktaren skulle i motsvarande situation få sticket rakt in i hjärtat. Samma decennium föreslog Thomas Carlyle, skotsk filosof, att högerhandens dominans »förmodligen uppstod i strid; genom att skydda hjärtat och intilliggande stora kärl« [2].

Ett skäl till att ett högerhandsgrepp ger ett visst skydd av hjärtat är att handen som används påverkar hur mycket höger respektive vänster bröstkorgshalva exponeras. Vid ett utfall med vänsterhanden vrids vänster bröstkorg och därmed hjärtat närmare motståndaren. Knivföring med höger hand exponerar i samma situation höger bröstkorg som har mer sticktåliga organ.

Detta skulle knappast ha haft selektivt värde i ett fredligt samhälle utan vassa vapen, men prehistorisk krigföring kan ha varit förenad med hög dödlighet. Nutida schimpansers beteende talar för att mänskligheten haft en blodig förhistoria. De lever ofta i samhällen med upp till 150 individer. När patrullerande schimpanser möter en främmande manlig individ dödas denne brutalt. Dödande sker också inom schimpanssamhället.

En annan fråga är om våra tidiga förfäder kunde utveckla och bruka vassa vapen. Föga är känt om tidiga hominiders kognitiva kapacitet, men schimpanser av i dag kan konstruera relativt avancerade verktyg som används i jakt på småprimater. Våra allra första verktyg kan sannolikt ha liknat nutida schimpansers, det vill säga varit gjorda av organiska material, som sällan eller aldrig bevaras. Att vi haft ett blodigt förflutet är därför svårt att utesluta.   

Till sist: Alla vet vi att hjärtat brukar sitta mer till vänster, men hur stor är egentligen hjärtats höger–vänsterasymmetri? Förvånande nog saknades data kring detta (åtminstone i modern litteratur). Därför gjordes en egen studie av 37 slumpmässigt utvalda män som genomgått datortomografi av torax [3]. Studien visade att i genomsnitt 73 procent av hjärtat var beläget i vänster toraxhalva. Enbart utifrån volym torde risken för hjärtskada vid spetsigt våld mot torax vara 3 gånger större för vänster jämfört med höger sida. Risken kan skilja mer eftersom en stor del av hjärtat ligger helt nära den vänstra bröstkorgsväggen, Figur 1. Dessutom finns kroppens största kärl, aorta, i vänster bröstkorgshalva.

Utöver detta fick 19 specialistläkare (som inte kände till hypotesen) skatta mortalitet i händelse av ett stick mot en slumpmässig punkt på den vänstra respektive högra toraxhalvan. 14 av 19 angav högre dödlighet för vänster torax, 5 föreslog ingen skillnad. Sammantaget indikerar resultaten större sårbarhet för den vänstra kroppshalvan i strid. Detta kan ha gynnat högerhänta i primitiva samhällen med en hög prevalens av våld.

Slutsatsen blir att bröstkorgens höger–vänsterasymmetri, eller med andra ord – djupet av vårt hjärta – kan ha bidragit till mänsklighetens dominerande högerhänthet.