Syftet med Västra Götalandsregionens regionala medicinska riktlinjer är att utjämna skillnader i vården och erbjuda god vård. Riktlinjen »Ansvarsfördelning och samverkan mellan barn- och ungdomsmedicin, barn- och ungdomspsykiatri samt barn- och ungdomshabilitering« är utarbetad av sektorsråden i barnsjukvård och barn- och ungdomspsykiatri och är fastställd av hälso- och sjukvårdsdirektören.
De regionala riktlinjerna fastslår att habiliteringen ska ta emot barn i åldern 0–5 år med autismspektrumtillstånd, oavsett kognitiv nivå, men från 6 års ålder endast de barn som har autismspektrumtillstånd i kombination med generell kognitiv funktionsnedsättning. Habilitering och hälsa ska, precis som alla andra förvaltningar inom regionen, följa aktuella regionala medicinska riktlinjer för att säkerhetsställa en god vård.
Habiliteringen bedriver specialiserad medicinsk verksamhet riktad till barn och ungdomar med utvecklingsneurologiska funktionsnedsättningar och har således inte uppdraget att bedriva allmänpediatrisk verksamhet. Att barn med sömnsvårigheter eller förstoppningsproblem behöver läkarbedömning är självklart, men att använda Västra Götalandsregionens begränsade barnneurologiska resurser för detta är helt orimligt.
Det är direkt olämpligt för barnneurologerna inom habiliteringen att utfärda intyg för barn de inte har haft någon kontakt med. Det skulle dessutom medföra en undanträngningseffekt som missgynnar barn som verkligen är i behov av specialiserad barnneurologisk kompetens.
I specialistutbildningen till barnläkare ingår att man ska tillägna sig kunskap om utredning och behandling av intellektuell funktionsnedsättning och till viss del även autism. Den läkare som utreder och ställer diagnosen lindrig intellektuell funktionsnedsättning kan givetvis också utfärda intyg för både vårdbidrag och medicinskt utlåtande inför inskrivning i särskola. För det krävs ingen barnneurologisk kompetens.
Om barn med funktionsnedsättningar inte får tillgång till adekvata medicinska insatser strider det mot barnrättsperspektivet och indikerar ojämlik vård. Mats Reimers påstående att barn med neurologiska sekvele efter en komplicerad neonatalperiod nekas insatser av habiliteringen stämmer inte. Barn i det neonatala uppföljningsprogrammet med konstaterad motorisk och/eller kognitiv påverkan får givetvis insatser på habiliteringen.
Ett utvecklingsarbete har inletts internt inom habiliteringen och även på regional nivå för ett utökat samarbete på chefsnivå. Arbetet har förstärkts ytterligare efter Göran Stiernstedts utredning »Effektiv vård« (SOU 2016:2) genom att hälso- och sjukvårdsdirektören tillsatt ett regionalt barnprojekt. Arbetsgruppen består av representanter från sektorsråd för barnmedicin, barnpsykiatri, allmänmedicin och habilitering. Vår ambition är att skapa excellent barnsjukvård i Västra Götalandsregionen, vilket främjas av ett gott och respektfullt samarbete och dialog.
Läs Mats Reimers inlägg:
