Ny lag blir tandlös utan stärkt primärvård

Huvuddelen av alla utskrivningsklara patienter är multisjuka gamla som oftast kommit in med ambulans till en överbelastad akutavdelning, tagits emot av en läkare under utbildning, undersökts grundligt med prov, röntgen och kanske en magnetkameraundersökning och därefter lagts in på en överbelagd avdelning.

Dessa patienter betraktas som ett problem av sjukhusvården, som med olika åtgärder vill styra patienterna från akuten och, om det inte går, snarast skicka tillbaka dem till hemmet där någon annan får hantera den sjukvård som kan behövas.

Patienterna kan visst skötas utanför sjukhusen, men då det rör sig om multisjuka personer krävs en helt annan sjukvårdstillsyn än vad de får i dag.

Orsaken till många av besöken på akuten är en brist på primärvårdsläkare och därmed otillräcklig tillsyn av de multisjukas problem, särskilt nattetid.

En multisjuk åldring som får en infektion, tillfällig hjärtsvikt eller kanske bara en olämplig medicin som interagerar med de tio andra medicinerna patienten har blir lätt förvirrad. Sker det nattetid slutar det nästan alltid med en ambulansfärd till akuten med inläggning som följd.

Ska detta förhindras krävs tillsyn, inte som i dag kanske en läkartimme per år och patient inom särskilt boende (SÄBO), och ännu mer sällan inom hemsjukvården.

Jag arbetade många år på en sjukstuga med akutplatser och långvårdsplatser och hade samtidigt tillgång till kommunens ålderdomsplatser. Genom att flexibelt byta runt mellan dessa olika vårdnivåer behövde inga patienter ligga kvar på närliggande sjukhus. För detta krävdes dels platser, dels tät läkartillsyn – minst varje vecka.

I dag finns drygt 100 klinikfärdiga vårddygn per 1 000 invånare, vilket motsvarar en miljon vårddygn i landet. Vissa patienter har redan plats på ett särskilt boende medan andra saknar plats, då kommunerna minskat antalet platser trots ett ökat antal äldre multisjuka.

Det första problemet med den nya lagen blir att platser i kommunen saknas.

Det andra problemet är brist på primärvårdsläkare.

Om 50 procent av läkartiden på sjukhus används till inneliggande patienter och det går fyra läkare per vårddygn frigörs 6 000 läkartjänster, som sjukhusen säkert tycker kan användas till viktigare saker om de tidigare nämnda 1 miljon vårddygnen skulle försvinna.

Detta ska jämföras med att ingen resursökning på läkarsidan tycks krävas för att primärvården ska klara av det som 6 000 sjukhusläkare gör i dag.

Nej, tänk om och tänk rätt. Organisera om primärvården och tillför de läkarresurser som behövs. Ge primärvårdsläkarna ett tydligt uppdrag att hantera multisjuka gamla och tillför ekonomi för detta, annars lär problemen på akuten och sjukhusens vårdavdelningar kvarstå som om inget hänt – oavsett hur man lappar och lagar.