I en debattartikel i Läkartidningen argumenterar Ulf Persson och Sara Olofsson [1] för att det accepterade värdet för ett kvalitetsjusterat levnadsår (QALY) bör höjas till 2,4 miljoner kronor vid NT-rådets respektive Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets (TLV) bedömningar av vilka läkemedel som ska införas i svensk sjukvård. Författarna baserar sin rekommendation på ett forskningsprojekt som gjorts på uppdrag av Trafikverket [2, 3] där man kartlagt betalningsvilja för att undvika skador och dödsfall i trafiken.
Andra studier visar dock tydligt att analys av samhällets betalningsvilja för hälsovinster varierar kraftigt beroende på metod, antaganden och en rad andra faktorer. Som exempel finns en sammanställning som gjorts på uppdrag av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). I den visar en kartläggning av ett omfattande empiriskt material på en betalningsvilja per QALY i ett spann mellan 500 000 och 2 miljoner kronor [4].
I ett mycket omfattande arbete som utförts i Storbritannien på uppdrag av National Health Service (NHS) redovisas [5] ett forskningsprojekt där ansatsen var att mäta värdet av undanträngda hälsoinsatser. Där kom man fram till att betalningsviljan per QALY inte bör överstiga 13 000 pund, väsentligt mycket lägre än vad som är praxis i Sverige i dag.
NT-rådet välkomnar och uppmuntrar en debatt kring samhällets betalningsvilja för insatser i hälso- och sjukvård. Men denna debatt bör (likt exempelvis i Norge) föras på den politiska nivån. Det är rimligen där som beslut som direkt påverkar prioritering och allokering av våra gemensamma resurser ska fattas.
Dessutom skulle en generell fördubbling av betalningsviljan för nya läkemedel ofrånkomligen leda till kraftigt ökade priser, vilket skulle leda till undanträngningseffekter på annan sjukvård om budgeten förblir densamma.
Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.
Nyheter
Var tredje underläkare i en ny undersökning upplever en tystnadskultur på jobbet. Och 17 procent av de svarande uppger att de har blivit straffade när de kritiserat verksamheten. »Det är fruktansvärt«, säger Madeleine Liljegren, ordförande i Sveriges yngre läkares förening, som gjort undersökningen.
Nyheter
Fyra KI-forskare som fällts för oredlighet i forskning eller bedömts som klandervärda i Macchiarini-ärendet får inget skadestånd från staten. Det har Justitiekanslern beslutat.
Krönika
»Jag kände så väl igen mig i hennes beteende. Jag har själv varit där. År 2018 miste vi vår förstfödda, en dotter. Hon blev bara 23 dagar gammal.« ST-läkare Frida Losell berättar i sin krönika om ett speciellt patientmöte.
Debatt
Låt oss agera med eftertanke när vården organiseras för patienter med post covid. Skapa gärna forskningscentrum, men för att kunna dra viktiga lärdomar bör de ha ett brett perspektiv med hög kompetens inom såväl biomedicinska som psykologiska och sociala områden, skriver David Gyll och Carl Sjöström.
Nyheter
Region Stockholm planerar att säga upp avtalet för sjukvårdsrådgivningen 1177 om Medhelp säljer verksamheten till Kry. »Det handlar om förtroende«, säger hälso- och sjukvårdsregionrådet Anna Starbrink (L).
Medicinsk kommentar
Behandling med vosoritid normaliserar tillväxthastigheten hos barn med akondroplasi. Det är troligt att vosoritid och andra liknande behandlingar kommer att öka tillväxten även vid andra former av genetisk kortvuxenhet.
Nya rön
Första generationens invandrare hade lägre risk för osteoporosfrakturer, men för andra generationens invandrare var risken i nivå med den hos individer med svenskfödda föräldrar. Det visar resultaten från två studier, som talar för att omgivningsfaktorer snarare än ärftliga faktorer förklarar den höga frakturrisken i Nordeuropa.
Debatt
Läkarkårens tyngd behövs i arbetet med att förpassa rökningen till det förflutna. »Vaccinet« mot tobakspandemin är att stoppa nyrekryteringen – behandlingen är stöd till rökstopp. För att lyckas krävs en mix av samhälleliga och individanpassade insatser, skriver Ellen Brynskog och medförfattare.
Läkemedelsfrågan
Risk för allergisk reaktion hos en patient med alfa-gal-allergi kan föreligga vid administration av läkemedel vid ablation. Det gäller framför allt heparin som är framställt ur tarmmukosa från svin, men även idarucizumab.
Nyheter
Under 2020 uppgav 69 procent av svenskarna att de har stort eller ganska stort förtroende för hälso- och sjukvården. Det är en ökning med 9 procentenheter från föregående år, enligt en undersökning från Sveriges Kommuner och regioner.
Nyheter
Smittspridningen och antalet dödsfall inom särskilda boenden har minskat kraftigt i takt med allt fler blivit vaccinerade. Därför öppnar Folkhälsomyndigheten nu för att fullvaccinerade äldre på särskilt boende kan få träffa anhöriga utan fysisk distans.
Nyheter
Socialstyrelsen föreslår en lagändring så att patientregistret utvidgas till att även innehålla uppgifter från primärvården. Frågan är ett decennium gammal, och nu under pandemin hade funktionen hjälpt att få statistik över hur vanligt långtidscovid är.
Nyheter
M, V och KD vill anslå ytterligare 4,35 miljarder kronor till äldreomsorgen, varav 300 miljoner till fler läkare, i statsbudgeten för 2021, enligt en uppgörelse mellan partierna som presenterades i dag. Det krävs mer, säger Läkarförbundet.
Nyheter
För att tillgodose kompetensnivån hos läkare inom företagshälsovården föreslår Myndigheten för arbetsmiljökunskap ett särskilt introduktionsprogram och fördjupande fristående kurser på distans. Förslagen sågas av Företagsläkarföreningen som menar att förslagen inte är tillräckliga.
Nyheter
Läget med pandemin i Region Jönköpings län är så allvarligt att krisavtalet inte räcker för att klara bemanningen. Nu begär regionen hjälp från andra håll i landet. Det är första gången den så kallade »nationella larmytan« används.
Recension
»Denna bok kommer att göra skillnad för personer med epilepsi och bör finnas tillgänglig på varje vårdinrättning som ansvarar för patienter med epileptiska anfall.« Torbjörn Tomson har läst Johan Zelanos bok om epilepsi i arbetslivet.
Nyheter
Region Östergötland har öppnat en bedömningsmottagning för patienter med långtidscovid på lasarettet i Motala. Det blir regionens tredje mottagning.
Nya rön
En rad tillstånd med gemensam patofysiologi ökade risken för intensivvårdskrävande covid-19, enligt en svensk fall–kontrollstudie. Kopplingen var väsentligen oberoende av socioekonomiska faktorer, och samtliga riskfaktorer hade större relativ betydelse hos yngre.
Denna webbplats använder sig av kakor (cookies) för att förbättra användarupplevelsen. Genom att använda vår webbplats så godkänner du de kakor som sparas. Läs mer!Ok