I programledningarna för läkarutbildningarna har vi märkt att ett antal studenter fått det allt svårare att klara av de första terminerna på utbildningen. Som en konsekvens av detta har vi behövt öka antagningstalen de senaste åren. Just nu pågår på några av lärosätena en noggrann analys av den minskade genomströmningen.

Det har spekulerats om att gymnasiet är sämre på att förbereda eleverna och att dagens studenter inte är lika övertygade om sitt framtida yrkesval, och därför provar olika utbildningar innan de bestämmer sig. På våra program finns nu ett antal studenter som sannolikt fått sina utbildningsplatser baserat på falska provresultat på högskoleprovet och därmed stängt ute personer med ärliga meriter.

Läkarexamen kräver att studenten uppfyller de krav som ställs i högskoleförordningen vad gäller kunskap och färdighet samt värderingsförmåga och förhållningssätt. De som fuskat sig till en plats kommer av naturliga skäl ofta att ha bristande förkunskaper, vilket också medför bristande förmåga att tillägna sig kunskaper och färdigheter i den takt som behövs för att klara utbildningen.

De som inte uppnår de kunskaper och färdigheter som krävs kommer med de löpande examinationer som finns på läkarprogrammet inte att nå godkänt och därigenom inte kunna erhålla läkarexamen. Det kan dock finnas studenter som kommer in på programmet genom fusk och som tar sig igenom utbildningen med godkända resultat. 

Det är moraliskt förkastligt och enligt svensk lag förbjudet att fuska. Det är inte tillåtet att lämna vilseledande uppgifter som grund för myndighetsbeslut, exempelvis beslut om antagning till läkarutbildning. En konsekvens av sådant fusk är att det kan urholka läkarutbildningens och den blivande läkarens trovärdighet. I förlängningen hotas även förtroendet för sjukvården.  

Den framtida läkarens professionella förhållningssätt är en central komponent som ska bedömas och säkerställas under utbildningen. Att ha ett professionellt förhållningssätt inkluderar att ha en korrekt justerad moralisk kompass, vilket är centralt för ett framtida yrke inom sjukvården. De studenter som har fuskat sig in har redan inför antagningen visat stora brister i sitt professionella förhållningssätt.

Riksdagen har nyligen beslutat att läkarutbildningen ska bli legitimationsgrundande. Det ställer då ännu högre krav på läkarprogrammen att garantera att studenterna når målen avseende förmågor och professionellt förhållningssätt.

Samtliga lärosäten har därför starkt fokus på utveckling av examination av dessa mål. För att ytterligare säkerställa detta har vi initierat ett nationellt samarbete för att ta fram ett gemensamt ramverk rörande det som internationellt benämns »entrustable professional activities«. Förenklat är det professionella aktiviteter som såväl lärosäten som blivande kollegor ska kunna lita på att våra studenter kan genomföra. Med det vill vi skapa en nationellt gemensam måttstock för att bedöma framtida läkarstudenters förmågor och förhållningssätt.

Tilliten mellan universitetet, studenter, patienter och blivande arbetsgivare är central för en legitimationsgrundande utbildning. Blotta misstanken om att vissa studenter ska ha fuskat sig in på utbildningarna skapar en spricka i denna tillit.

Vi har redan noterat en tilltagande ryktesspridning och att olika listor över personer som är misstänkta för att ha fuskat på högskoleprovet cirkulerar bland studenterna. Här måste rättssamhället få ha sin gång så att inte oskyldiga pekas ut eller någon döms på förhand.

Det är Universitets- och högskolerådet (UHR) som har i uppgift att utreda misstankar om att studenter antagits till en utbildning på falska grunder. Om UHR kommer fram till att studenten kommit in på falska premisser meddelar rådet det berörda universitetet eller högskolan. Först därefter kan lärosätet ta tillbaka beslutet om antagning.

Vi förväntar oss nu att UHR agerar skyndsamt och ytterligare skärper säkerheten runt högskoleprovet samt intensifierar sina ansträngningar att identifiera dem som fuskat på provet.